Äter för lite

Promenerat ungefär 10 km idag. Inte tillräckligt egentligen med tanke på att jag de senaste dagarna har gått för lite.
Idag har jag varit och handlat och lagat middag. Jag är väldigt bra på matlagning. Synd att jag nästan inte äter något. Jag äter 1-2 (små) smörgåsar till frukost och ungefär 1/3 eller 1/4 portion mat till middag. Mer än så blir det inte.
Men jag är glad, snart har jag nått mitt mål! Bara 9 hekto kvar.

Jag är lite orolig över en sak och det är det här med maginnehåll. Jag inbillar mig att människor har ungefär 1-2 kg mat i magen och i tarmarna och nu lär ju jag ha så gott som ingenting. Det borde alltså betyda att jag egentligen ser ut att väga mer än vad jag gör och måste ner till 50-51 för att se ut att väga 52. Vi får se hur det blir när jag kommit ner till 52, om jag vill ner mer då.

Anledningen till att jag vill tappa vikt så fort

När jag hamnade på psyk i två veckor gick jag upp 7,3 kilo av medicinen Zyprexa. Min tid på psyk är som en enda lång minneslucka. Jag har vaga, luddiga minnen men saknar totalt en helhetsbild vilket känns väldigt obehagligt. Tiden på psyk var väldigt hemsk av det lilla jag minns (jag träffade en förfärlig läkare bland annat), jag förknippar mina extra kilon med tiden där. Därför vill jag ha bort dem snarast möjligt.
Det kändes som om jag vaknade upp ur en koma och insåg att jag gått upp sjukt mycket i vikt.
Sen har jag ju vissa matproblem också men min syn på kropp och vikt är ändå inte det främsta skälet till att jag vill ner fort.
Det är möjligt att jag har berättat det här i något tidigare inlägg men det tål att skrivas igen.
Och en till sak (upprepning): Gör INTE som jag.

Skor. För mycket skor.

Jag har insett att jag äger ungefär 50 par skor och har använt kanske hälften av dem.
Idag hämtade jag ut ett paket med 2 par underbara skor. Något jag verkligen *host* behöver.
Min pojkvän har gett mig sko-shoppingförbud tills jag har använt de skor jag har. Problemet är att jag har ungefär 25 par oanvända stilettklackar och jag vill inte förstöra klackarna. Det är ju så mycket grus ute nu!

Ett stort problem för mig är att jag måste smuggla in skor i lägenheten. Jag springer till mitt rum direkt när jag kommer hem med nya skor för att älskling inte ska märka något. Detta efter att ha kikat in genom dörren för att försäkra mig om att älskling inte ska kunna se det. Vad är då problemet? Jo, jag hatar att ljuga och fuska. Att undanhålla saker för min pojkvän är något jag inte gör annars. Någonsin.

Jag MÅSTE verkligen dra ner på shoppingen! Men det går inte! Vad ska jag göra?

Hemkommen

Nu har jag varit på Aktivitetshuset och det var jättekul! Jag började göra en ring i silver och det känns som om det kommer att bli bra. Den är redan nästan färdig.
Folk där är väldigt trevliga och jag kände mig välkommen och nästan inte alls osäker.
Eventuellt ska jag dit igen i morgon för fika. Risken är då (i och för sig minimal) att jag äter någon kaka. Jag vill inte förstöra min diet som jag nu gått på i tolv dagar. Jag har bara promenerat cirka 2 km idag så jag tänkte ge mig ut på en runda ganska snart.

Nagellack och silversmide

Om 1,5 timme ska jag vara på Aktivitetshuset och smida silver. Jag är nervös och tog en Iktorivil för att vara hyfsat säker på att klara dagen.
Jag är stolt över mig själv, över att jag vågar. Jag har i princip inte gjort något vettigt på 1,5 år nu så det här är ganska stort för mig. Träffa nya människor känns lite läskigt.
Jag gick upp vid halv tio ungefär och nu är det fyrtio minuter tills jag ska åka iväg. Känner mig rastlös.

Jag har inte hunnit promenera något idag, eller det kanske jag skulle ha hunnit men det har jag inte gjort. Däremot har jag målat naglarna (lila med glitter). Inget som bränner kalorier precis men för bara några månader sedan var en sak som att måla naglarna så ansträngande för mig att jag inte orkade göra något annat på hela dagen om jag gjorde det. Nu kändes det lätt! Som en liten, liten handling. Tecken på att jag verkligen är på bättringsvägen! Jag undrar om mina naglar kommer att förstöras av silversmidet. Jag bryr mig faktiskt inte.

Kram

Uppdatering: Nu är det mindre än en kvart tills jag ska gå! Nervös trots tabletten.

BMi 18,3!

52,9 kg! Underbar morgonvikt. Ger mig ett BMI på 18,3. GLAD! Jag närmar mig målet. Bara 1,9 kg kvar till 52! Hittills har jag gått ner 6,4 kg på bara 12 dagar.

Uppdatering: Gör INTE som jag.

Bara frukost idag

Det blev bara ungefär 5 km promenad idag. Jag hade inte möjlighet att gå mer. Det känns ganska illa men i morgon ska jag promenera som vanligt igen vilket innebär 1 mil eller mer.
Jag ska vara på Aktivitetshuset i morgon från kl 13-16 och smida silver. Promenera kan jag göra när jag kommit hem och kanske även på morgonen.

Jag har inte ätit middag idag och är väldigt trött. Funderar på att gå och lägga mig snart och skippa middagen. Det vore kanske ganska dumt men jag känner mig inte alls hungrig så det känns onödigt att äta. Jag har bara ätit frukost idag: Lite bröd och några jordgubbar. Inte bra, jag vet. Hoppas att jag går ner mer i vikt till i morgon.

Förresten! Jag köpte hem ett par Filippa K-jeans i storlek 25. Filippa K brukar ju ha ganska små storlekar men jag fick på mig dem :D

Kläder igen

Min pappa och syster var just och hälsade på för att lämna över paket som jag beställt (jag är skriven hos mina föräldrar, därför kommer sakerna hem till dem) så nu har jag ännu mer kläder. Ett par jeans, ett linne och en klänning närmare bestämt. Dessutom ett antal andra grejer. Utöver allt detta har jag två paket att hämta ut...
Jag måste verkligen sluta shoppa!

Hemma igen efter aktivtetsstället och en shoppingtur

Nu har jag varit på aktivitetsstället. Det gick sjukt bra, kvinnan som tog hand om mig där var helt underbar! Otroligt hjälpsam och pedagogisk. Jag ska dit igen redan i morgon för silversmide. Det känns väldigt nervöst, jag hoppas att jag kommer klara av att komma iväg och att vara där. Jag tror att jag kommer att fixa det.
Efter aktivitetsstället mötte jag upp Elly och vi shoppade "lite". Jag lyckades handla två par skor (nu äger jag närmare 50 par skor), ringar, örhängen, en klänning, hårsnoddar och en kofta. Så sjukt onödigt men jag kan verkligen inte låta bli att handla när jag har pengar. Det GÅR inte. Min kläder får inte plats och jag vet inte vad jag ska göra. Sluta shoppa kanske? :)

Elly och jag planerar picknick på söndag, vädret ska tydligen vara jättefint då. Jag hoppas verkligen att Lea kan vara med trots det som har hänt.

Lea, tänker på dig (fast det vet du nog).

Sminkad och klar

Nu är jag sminkad och fin. Jag har på mig min turtröja, mitt turhalsband och ett par jeans som gör att mina ben ser smalare ut (inbillar jag mig i alla fall). Jag vet inte varför jag har ett behov av att se fin ut men jag känner mig tryggare i mig själv och sånt är ju viktigt. Min underbara pojkvän tog sig tid att färga mitt hår igår så jag känner mig relativt fräsch.
Det är nästan en timme kvar tills jag ska gå så jag är ute i god tid vilket känns bra. Kvinnan från Aktivitetshuset skulle ringa men har inte gjort det vilket oroar mig.
Iktorivilen verkar ha börjat verka i alla fall. Eller så har min ångest gått över spontant. Skönt.

Efter att ha varit på Aktivitetshuset ska jag träffa en nära vän, Elly. Det var ett tag sedan och det kommer bli trevligt. Tänker ändå på Lea hela, hela tiden. Puss till dig om du läser detta!

Aktivitetshuset

Snart ska jag för andra gången till Aktivitetshuset. Jag ska möta upp en okänd kvinna vid Slussen och vi ska dit tillsammans. Jag är så nervös att jag nödgades ta 5 mg Stesolid och 2 mg Iktorivil. Pillren verkar inte hjälpa nämnvärt.
Aktivitetshuset är ett ställe dit psykiskt sjuka folk som jag går för att ha något att göra. Jag ska börja med silversmide och bakning.

Jag fattar inte varför jag är så nervös!


Lycka till till mig!

BMI 18,5. Fortsatt viktminskning!

Morgonvikt: 53,6
BMI: ca 18,5
Nedgång de senaste elva dagarna: 5,7 kilo
Kilon kvar att gå ner: 1,6.
Tid kvar att gå ner: 9 dagar.

Detta kommer att gå bra.
Det känns bra.

Världens bästa pojkvän?

Mitt förhållande är rekordlångt. Älskling och jag har idag varit ihop i 666 dagar, nästan två år. Vi har bott ihop sen i somras och har två katter ihop.
Trots mina psykiska problem ställer han ALLTID upp för mig. Jag har sagt elaka saker som jag inte minns (när jag varit gränspsykotisk) men han har inte tagit åt sig utan hjälpt mig. Jag har varit fruktansvärt jobbig i perioder. När jag under 1,5 månad var hypoman var han barnvakt åt mig i princip dygnet runt. Han kunde ägna timmar åt att få i mig sömntabletter och få mig att gå och lägga mig. Jag förstår inte hur han orkade!
Jag har verkligen en helt fantastisk pojkvän! Önskar jag kunde göra något för honom så som han gör saker för mig.

Vädret och promenad

Nu verkar vädret ha blivit mer stabilt men nu är det för sent att gå ut. Jag vill inte promenera själv när det är mörkt.
Nu ska pojkvän och jag gå och handla. Vi ska till affären som ligger långt bort så då får jag väl 2 km promenad i alla fall. Känns så trist att ha brutit min vana att gå minst en mil om dagen. Gått minst en mil har jag ju ändå gjort varje dag i 10 dagar ungefär. Imorgon har vädret för avsikt att bli bättre och då ska jag gå igen!
Färdiggnällt.
Kom på att det kanske är bra för min kropp att få vila en dag.

Ätstörningar?

Jag är rädd för att jag inte kommer kunna sluta när jag väl nått 52 kilo. Jag anser att jag är någorlunda frisk från mina ätstörningar men det är så lätt att falla tillbaka. Min pojkvän skulle dock inte låta mig gå ner för mycket. Jag börjar känna att 49, som jag tidigare har vägt, skulle vara bra. Jag vet dock rent logiskt att det inte skulle vara bra alls.

När jag vägde 49 kilo (BMI 16,9) tycker jag ändå att jag var kurvig. Jag hade (och har) relativt stora bröst (hade 65 E i BH-storlek vilket motsvarar 75 C i kupstorlek, eller 80 B osv.) och jag hade (och har) markerad midja och höfter. Ett waist–hip ratio (midja i förhållande till höfter) på 0,65 vilket är mer "extremt" än vad som räknas som perfekt (0,7). Så jag kan ändå inte ha sett så hittar inte ordet ut även om folk sa att jag var alldeles för smal/benig/blaha.

Jag tycker att min kropp var fin även om det inte är så snyggt att vara så smal att revbenen går att räkna. Jag hade också en massa ådror över magen. De börjar komma tillbaka. Tecken på avsaknad av underhudsfett.

-----------

Jag har diskat flera ton disk nu. Duktiga jag! Diskstället är överfullt (vi behöver diskmaskin!). Tänkte slänga massa sopor också och jag överväger fortfarande möjligheten att städa. Träna lite ska jag också göra.
Vädret kaosar fortfarande. Suck.

-----------

Tänker på Lea hela tiden.

Tröjan som räddade min kropp

För knappt två veckor sedan köpte jag en tröja som jag verkligen fastnade för. Jag provar i princip aldrig kläder i affären, de sitter nästan alltid bra. Storlek 34 som vanligt. När jag kom hem och provade den såg jag hur min mage blivit gigantisk. Det såg hemskt ut. Tröjan satt inte bra. Den var inte för liten men min kropp såg genomhemsk ut i den. Det var ungefär då jag insåg att jag MÅSTE ner till den vikt jag hade innan jag gick upp av Zyprexan.
Nu sitter jag och har tröjan på mig och min kropp ser ganska fin ut i den! Nästan som den gjorde förut! Först idag har jag vågat mig på att prova tröjan igen. Jag är så glad!
Tack till denna tröja. 99 kr som gav mig en oerhörd motivation.

-----------

Nu är det enligt mina väderkartor snöblandat regn ute. Jag orkar inte gå till fönstret och se efter. Tur att jag inte tog den där promenaden.

Älskade Lea!

Jag tänker så mycket på dig och önskar att det aldrig blivit så som det blev. Jag vet inte heller nu vad jag ska säga, det finns liksom ingenting som kan göra det bra. Om det fanns något jag kunde säga eller göra för att göra saker bättre så skulle jag säga/göra det. Jag är så fruktansvärt ledsen för din skull!!


Du vet att jag älskar dig!

Promenera?

Nu tycks det ha slutat snöa även om det fortfarande snöar lite enligt väderkartorna i min dator. Snön har smält bort men jag är rädd att det ska börja snöa igen så jag vågar inte gå ut.
Jag funderar på att ta en 2 km kort promenad om en stund men jag vet inte om det är en bra idé. På sätt och vis blev jag glad över det dåliga vädret just eftersom det innebär att jag kanske kommer slippa ta en tråkig, lång promenad. Jag vet dock att jag behöver gå för att gå ner. Promenera ifrån lite vikt liksom. Efter frukosten bestående av flingor skulle jag behöva lite motion. Det blir ingen mer mat förrän i kväll i alla fall.
Jag har slutat känna hunger- och mättnadskänslor. På sätt och vis är det skönt men det är även lite otäckt.
Jag kanske skulle städa lite i väntan på bättre väder. Det bränner ju också kalorier.

Snö!

Jag som hade trott och hoppats på att våren kommit. Hur ska jag nu kunna promenera? Det kommer inte att gå! Jag får försöka göra träningsövningar hemma i stället, något jag är väldigt dålig på.
Jag känner mig fortfarande glad över det där med vikten! Jag slår rekord dagligen hittills.

Nergång igen

53,8 kilo och bara 1,8 kilo till målet. Jag närmar mig! BMI 18,6 nu.
Jag var säker på att jag skulle ha ökat i vikt till idag med nej. Känner mig glad!

Mycket cirklar kring vikten just nu...

...för min del och därför har jag skrivit väldigt mycket om den den senaste tiden. Nu vill jag säga (igen) att jag absolut inte vill att någon ska göra som jag gör. Bloggen är främst till för oss, Lea och Lilly och vi skriver ju om det som är aktuellt för oss för tillfället.
Jag hoppas verkligen att mina inlägg inte är triggande för någon.

Milen klar och osmickrande bild

Nu har jag gått ytterligare 4,5 km så det plus 5 plus 1 blir 10,5 km. Känns bra att jag inte gav upp, det skulle ha känts så misslyckat.

Jag blev taggad i en bild på Facebook, på bilden ser jag jättefet ut. Självklart avtaggade jag bilden direkt. Bilden är fotad i en väldigt osmickrande vinkel, jag var inte fet när bilden togs (förra sommaren), jag hade ett BMI på runt 17 då. Att men kan se fet ut när man är så smal är sjukt. Eller så är jag överdrivet självkritisk.

Tusen kramar till dig Lea! Jag ber för att det ska fixa sig! Du är finast, förtjänar all lycka <3
Puss

Orkar inte! Men jag måste ner.

Jag har bara promenerat 5-6 km hittills idag men är ändå helt utmattad. Jag ömsom fryser, ömsom svettas när jag går eftersom det är soligt ute men bitvis väldigt, väldigt blåsigt.
Det skulle kännas som ett så stort nederlag att inte gå min dagliga mil och jag är rädd att det kan innebära att jag kommande dagar får för mig att det är okej att inte gå tillräckligt. Därför tänkte jag gå ut ytterligare en gång idag när jag känner mig lite mindre förstörd i kroppen.
Jag vill så hemskt gärna ha gått ner i vikt till i morgon och jag vet att jag inte går ner om jag latar mig. Jag har ju bara 2,3 kilo av 7,3 kilo kvar att gå ner! Om elva dagar fyller jag år och då måste jag definitivt ha nått mitt mål.

Viktnedgång!

54,3 kilo! BMI 18,78 för att vara exakt. Detta trots gårdagens ätande. Jag är nöjd och glad. Nu har jag gått ner exakt 5 kilo och detta på bara 10 dagar! Alltså i snitt ett halvt kilo ner per dag. Känner mig så stolt över att jag lyckas vara så disciplinerad!
Snart ska jag ut och powerwalka 8-10 km och det ser jag inte fram emot. Ska försöka ta en annan promenadväg idag för att det ska kännas lite roligare.
Cirka 300 kcal till frukost (eller mindre) har jag ätit, nu blir det ingen mer mat förrän i kväll då jag ska äta maximalt 400 kcal. Jag vet att jag kommer att lyckas.

Dagens intag

Idag (eller rättare sagt igår eftersom klockan är över tolv) har jag ätit mer än vad jag gjort någon dag de senaste tio dagarna. Säkert 1200-1300 kcal. Det känns ändå okej eftersom jag vet att jag har bränt mer än vad jag har fått i mig. Tror dock knappast att jag har gått ner till i morgon, snarare upp, men jag vet också att det handlar om maginnehåll och eventuell vätska, inte fett.
Min pappa var och hälsade på mig och pojkvän nu i kväll, det var trevligt. Det var också därför det blev för mycket ätet, pappa hade med sig väldigt god mat.

Dåligt humör?

Jag har hört att det är vanligt att folk som äter alldeles för lite blir griniga, sura och lättirriterade. Skumt nog är jag inte sån, jag är som vanligt trots mina dåliga matvanor.

Min pojkvän gillar inte att jag dricker så mycket Pepsi Max på grund av aspartamet. Så nu har vi kompromissat: Jag "får" bara dricka en halv flaska (dvs 75 cl) Pepsi Max per dag. Så nu blir det mycket vatten för min del. Trist.

8 km promenad trots allt

Det blev en promenad, trots ryggont. 8 km på 80 minuter. Jag börjar ogilla att promenera alltmer. Det är så otroligt tråkigt! Samma väg, fram och tillbaka, varje dag. Dessutom har jag ont i kroppen hela tiden. Idag blåste det och var kallt. Jag lyckades svettas och frysa samtidigt men jag hade ändå tur. Enligt väderkartan skulle det vara snö/regn och det slapp jag.
Trots att jag nästintill börjar avsky mina promenader tänker jag inte sluta, dels skulle det kännas så misslyckat, dels har jag ett mål som jag ska nå snarast möjligt. Jag går ner i vikt snabbt och jag vill fortsätta med det.

BMI 18,9. Ner mer!

Jag vägde 54,6 kilo i morse! Jag fortsätter med andra ord att gå ner! Mitt BMI understiger 19 (jag ligger på 18,9 eller 18,89 för att vara exakt). Tyvärr har jag ont i ryggen idag så jag är rädd att det inte blir så mycket promenerande.
Jag har nästan gått ner 5 kilo sen (jag tror det är) den 19 mars. Grattis till mig! 2,6 kilo till och jag väger rätt igen!

Glad!

Att shoppa med sömntabletter i kroppen

Jag har lyckats nät-shoppa kopiösa mängder kläder de senaste dagarna. Ofta har jag haft sömntabletter i kroppen. Jag måste verkligen lära mig att lägga mig och SOVA när jag tagit sömnmedel!

Har jag berättat att mitt försäkringsbolag ger mig drygt 7000 kr i månaden? Det innebär att jag med Försäkringskassans pengar sammanlagt får ut dryga 13000 i månaden efter skatt! Det är som att tjäna nästan 20000 kr i månaden och betala skatt på det. Känns underbart att inte behöva oroa sig för pengar.
Detta gör att jag ju har råd att shoppa mer än vad jag behöver men det är ändå dumt eftersom jag skulle kunna lägga mina pengar på andra, vettiga saker.

Lea och jag tänkte åka på en kryssning någon gång de närmaste veckorna. Kommer bli sjukt kul! Vi har pratat om det i typ 1,5 år och äntligen ska det bli av!

Godis till pojkvännen

Jag köper godis till min pojkvän dagligen så att han ska bli mätt och inte få för sig att vi ska äta ihop. Han oroar sig lite (men bara lite) över min diet. Jag har berättat för honom att jag ska ner till 52 där jag var förut (BMI 18) och att jag tänker äta 700 kcal om dagen och promenera en mil. Han tycker det känns halvokej men är inte alltför kritisk. Jag är helt ärlig vilket känns bra.
Trots att vi har godis hemma dagligen har jag inte en enda gång ätit något av det. Duktiga mig!
Reflektion: Jag är verkligen sämst på rubriker.

Pepsi Max och mat

Nu har jag gått sammanlagt drygt en mil. Jag hoppas på viktnedgång till i morgon men något säger mig att det inte kommer bli så. Hoppas kan man ju.
Snart ska pojkvän och jag äta middag. Jag tänkte äta lite, typ fem tuggor eller något.
Var och handlade tre liter Pepsi Max tidigare. Dricker alldeles för mycket av det men det är så gott och mättande att jag inte kan låta bli.
De flesta som går på extremare dieter tycks börja hetsäta, men trots att jag powerwalkat mer än en mil per dag och ätit i snitt 700 kcal (eller mindre) i mer än en vecka har jag lyckats hålla mig ifrån det. Jag har inte ens känt för att äta mycket. Jag tror att det beror på att jag är väldigt motiverad, jag måste verkligen ner!

Klädstorlekar och vikt

Jag har kollat igenom alla kläder jag köpte igår för att se att allt är i storlek 34/XS. Jag fick för mig att jag kanske av misstag råkat köpa något i fel storlek men det hade jag inte.
Det känns sjukt bra att jag kan ha mina jeans i storlek 25 (trots att de är nytvättade!) och i storlek 0 (även om jeansen sitter tajt och inte lite löst som de brukade) och att storlek 34 fortfarande passar. Det gör att jag känner mig lite mindre fet även om jag vet att jag nästan har tre kilo kvar att gå ner.

--------

Jag har förresten promenerat 8,5 km idag. Jag har ont i hela kroppen efter att ha promenerat så mycket och så fort den senaste veckan men jag ska inte ge upp. Tänkte gå ut igen om ett tag så att jag kommer upp i min dagliga mil och lite till.

Prenumerera!

Prenumerera gärna på vår blogg om du finner den intressant!
Bloglovin'-knapp överst till höger :)

Jaaaaa!

Vägde mig just och vill bara säga att jag väger under 55 kilo och därmed har ett BMI på under 19 (BMI 18,99)!
Zyprexa är en hemsk medicin men jag har gått ner 4,4 av det jag la på mig. Egentligen har jag bara 2,9 kilo kvar att gå ner. Glad! Detta har jag åstadkommit på en vecka!

Min sjuka diet. Det går fortsatt bra!

Gick upp runt kl nio i morse och har sen dess ätit mindre än 200 kcal och promenerat min dagliga mil plus lite till. Hade trots gårdagens 800 kcal och 1,3 mil gått upp några hekto i morse. Inget jag bryr mig om direkt då jag vet att det enbart beror på maginnehåll och eventuellt vätska men det känns ändå lite jobbigt.
Jag hoppas på viktnedgång till i morgon, önskar att jag ska väga under 55 kilo, det skulle innebära ett BMI på under 19. 54,9 (eller mindre) skulle kännas underbart och det skulle innebära att jag gått ner nästan 4,5 kilo på en vecka. Hoppas verkligen på det! Jag vill så gärna ha min fina kropp tillbaka. Min pojkvän tycker att jag är helt perfekt nu och vill inte att jag ska gå ner mer. Men jag vill. Jag vill trivas med mig själv.

Det kommer förresten bli ytterligare ett par kilometers promenerande idag eftersom apoteket som jag gick till inte hade Abilify. Najs!

Vill återigen poängtera att jag inte rekommenderar någon min sjuka diet.

Psyk-möte och shopping

Jag träffade min psykiater idag och det gick riktigt bra! Jag fick Stilnoct och Abilify utskrivet och ska redan idag byta från Zyprexa till Abilify.
Vi pratade i 80 minuter, ett ovanligt långt samtal och jag är glad att hon tog sig tid. Jag berättade om den hemska läkaren jag träffade när jag var inlagd och om att jag i smyg spelat in ett av samtalen med honom. Vi pratade även om mediciner, eventuella anti-depp. Jag ska börja med Abilifyen först och se hur jag mår på den innan något annat eventuellt sätts in.
Jag berättade om min plan att gå ner till 52 igen och om mina mat- och promenadvanor. Hon verkade inte ha några invändningar alls. I stället gav hon mig kostråd! Underbart!
Min pojkvän har tagit hand om min låda med ångestdämpande och sömntabletter och det känns skönt att få ha en ask Stilnoct för mig själv. Jag tänker nämligen inte berätta för honom om dem, annars berättar jag ALLT för honom.
Idag har jag bara ätit 2 mg Iktorivil (jag kände inte ett behov av det utan gjorde det mest utifall att jag skulle få ångest på väg till läkaren) och jag tror inte att jag kommer att behöva fler såna piller idag.

Efter besöket hos psykiatern hälsade jag på i min gamla skola. Sen gick jag för att hämta ut ett paket (utan framgång). Efter det gick jag och shoppade fyra par skor, underkläder, en klänning, två nattlinnen och två linnen. En väldigt produktiv dag, särskilt med tanke på att klockan inte ens är fyra. Känner mig lite stolt över mig själv även om jag kanske spenderade lite för mycket pengar.

Nu funderar jag på att ta en promenad och sen gå till ett apotek för att hämta ut tabletter.

Promenerat klart!

8,12 km på 1 timme och 17 minuter! Det innebär 9,5 minut per km. Personligt rekord!! Känner mig väldigt nöjd.
Nästan 550 kcal brända och snart ska jag gå och handla Pepsi Max och (sockerfri) energidryck. Jag funderar på att ha på promenad-programmet när jag går och handlar också eftersom jag ska komma upp i en mil idag. Önskar att jag ska ligga under 55 kg i morgon. Men det är väl önsketänkande.
Borde väl äta något, funderar på ett äpple.

---------

 Uppdatering:
Ytterligare 1,74 km. Det blir 9,86 km sammanlagt. Milen är nära!
Nu har jag 3 liter Pepsi Max och en energidryck också.
Det blev ett äpple förresten.

--------

Uppdatering igen: Nu har jag sammanlagt gått en dryg mil.

Kram

/Lilly

Överlycklig! Gått ner mer!

Jag har nu, enligt vågen, gått ner fyra av det sju hemska kilona. Tre kilo kändes inte så mycket, något vem som helst kan gå ner relativt fort. Fyra kilo känns desto mer, och det är underbart att min ohälsosamma diet ger resultat (jag vill poängtera att jag inte rekommenderar någon att göra som jag gör).
Jag har ätit 500-1000 kcal per dag den senaste veckan (sällan mer än 700, 1000 kanske en dag) och promenerat frenetiskt (promenerat bort minst 500 kcal om dagen de flesta dagarna). Bara tre kilo kvar! Det känns som om jag kommer klara det! Det känns på riktigt nu! Nu har jag druckit kaffe till frukost och har för avsikt att inom de närmsta timmarna klä på mig (sitter här i pyjamas) och ta en 80 minuter lång powerwalk.
Jag känner mig så duktigt! Snart når jag 52 kilo och ett BMI på 18. Mitt nuvarande BMI är 19,1.
Snart kommer jag känna mig fin igen. Jag är stolt över att jag har lyckats hittills och inte råkat falla för frestelser i form av godis, bröd, kakor eller annat.

--------

Uppdatering:
Tydligen ska det bli regn idag. Måste hinna ta en promenad innan dess.

Uppdatering igen:
Det blev inget regn!

Viktnedgång

Jag har gått ner tre av sju hemska Zyprexa-kilon och fortsätter min kamp. 650 kcal igår och säkert en mils promenad. Idag 200 kcal hittills och drygt en mils promenad. Det ska bli mer. Massa Pepsi Max, kaffe och cigaretter. Jag ska ner till 52 igen och det snart! Jag tror att jag kommer att fixa det. Eller rättare sagt: jag kommer att fixa det. Jag räknade just ut att mitt BMI ligger på hemska 19,5. Snart är det slut med det!

Produktiv dag

Idag har jag mått ganska bra, bättre än vad jag har gjort på väldigt länge. Hoppas verkligen det kommer hålla i sig och inte urarta i hypomani.
Tvättat, pantat burkar (fem överfulla påsar innebär tydligen 74 kr), betalat åtta räkningar, rensat kattlådan, slängt sopor, diskat. Känner mig riktigt duktig. Allt detta har inte ens känts särskilt jobbigt.

Till Lea: Vad händer? Efter att samtalet bröts har du inte svarat när jag ringt och jag börjar bli riktigt, riktigt orolig. Hör av dig så snart du kan! Puss

Sent inlägg

Efter en evighetslång bloggpaus känner jag för att skriva lite. Jag var inlagd på psyk i kanske två veckor, två vidriga veckor. Nu är jag ute och humöret går upp och ner. Just nu mår jag hyfsat okej vilket känns helt fantastiskt. Jag har bara ätit en Iktorivil idag och inga Temesta vilket jag är stolt över. Jag hoppas att dagen fortsätter att vara okej.
Jag orkar inte skriva om hur det var på psyket men jag kan berätta att jag träffat världens nog värsta psykiater. Jag vågar inte skriva ut hans namn av rädsla för att bli upptäckt. Jo, jag är kanske överdrivet nojig.
Jag har gått upp 7 kilo av medicinen Zyprexa och mår skit. Jag ska sluta med den så snart jag bara kan. Min kropp ser hemsk ut, jag är inte längre fin och smal. Jag har bestämt mig för att inte äta något förrän min vikt är där den ska vara. Bara dricka saker. Vi får se hur det blir med det, om jag har tillräckligt bra karaktär.
Önska mig lycka till.
Jag hatar att vara bipolär.

Stort tack

Till er som skriver så fina kommentarer. Kan tyvärr inte svara just nu men ni ska veta att det är oerhört mycket uppskattat! Massa kramar!

/Lilly

Lpt-hot

Fortsatt inlagd på psyk efter misslyckad helgpermission. Svårt att blogga från mobilen. Jag mår riktigt dåligt och har blivit hotad med lpt om jag inte stannat frivilligt. Kaffe cigg kaffe cigg kaffe cigg. Så ser dagarna ut. Hatar att vara här.

/Lilly

ÅNGEST

Jag har sån fruktansvärd ångest. Jag orkar inte orkar inte orkar inte. Jag vill skära sönder mig, jag vill ta alla tabletter jag har hemma (runt 1000). Jag mår så förfärligt dåligt.

Viktuppgång och överdos

Och självklart är det mitt fel att jag gått upp i vikt. På psyk äter man exakt hela tiden och jag har ju kunnat försöka avstå men det har jag inte gjort. Har promenerat 1,5 timme idag för att försöka bränna bort en del av allt jag har lagt på mig,

Känner för att skada mig själv.

"Råkade" överdosera nitrazepam, pojkvän fick panik och ringde giftinformationscentralen. Jag fick dricka kol och nu får jag inte sova förrän klockan midnatt eftersom det finns risk att jag hamnar i koma eller i annat otäckt tillstånd. Blä.

Ute från psyket

Eller permission snarare. Har inte skrivit här eftersom jag har varit inlagd och det är så svårt att skriva från telefonen. Jag har inte heller riktigt haft orken. Jag hatar psyket.
Jag blev inlagd tror det var natten till söndagen efter att ha varit smått psykotisk och haft självmordsplaner. Jag hatar psyket. Varje gång jag hamnar där tror jag att det inte kommer hända igen men jag har haft fel hittills.
Jag har upptäckt att Stesolid är en totalt effektlös medicin. 10 mg tre gånger dagligen fick jag och jag blev inte ett dugg bättre. Nu har jag lila Xanor, de tycks funka lite, lite. Hoppas jag kan få såna utskrivna.
Ska till psyk på måndag igen och hoppas på att bli utskriven.
Jag orkar inte det här livet.
Dessutom skriver jag så jävla illa just nu att jag vill kräkas över mig själv.

/Lilly