Fortsatt inlagd /Lilly

Har fått elchocker tre gånger och varit inlagd ca åtta dagar. Jag har fått stora minnesluckor av elchockerna och har glömt att skriva här. Finns inte mycket att skriva om ändå.

Kram

Lilly

Tråkigt på psyket /Lilly

Jag Insåg att jag de senaste dryga tolv månaderna varit inlagd på psyk i 2,5 månad.
Det lär bli många inlägg från mig nu eftersom jag inget har att göra. Kvaliteten på inläggen går säkert att diskutera.
Nu jag fått morgonmedicinen (litium, lamictal, Iktorivil, voxra). Förmodligen är min ångest svagare snart. Lea hälsar på idag eftermiddag. Saknar henne.
Ingenting händer på avdelningen. Märkligt nog känner jag mig inte flybenägen.

Kram
/Lilly

Elchocker /Lilly

Nu har jag haft läkarsamtal och jag ska få medicinen Voxra vilket jag velat ha ett tag. En annan sak ska hända... På fredag får jag troligen elchocker. Hoppas det går bra. Läkaren jag träffade var fantastisk vilket känns underbart! Jag mår utan anledning nästan okej nu, självmordstankarna har tonats ner. Vet ej varför, kanske för att jag fått lite hopp.

Kram

/Lilly

2 timmars sömn senare /Lea

Jag lyckades äntligen somna till slut, men sov bara ett par timmar konstigt nog.
Men nu känner jag mig ganska normal och välmående så jag är nog vaken ett tag till, tröttheten är helt borta.
Jag har suttit och kollat på TV-serier på datorn ett bra tag nu, och jag lär nog fortsätta med det ett bra tag till.

Jag måste gå igenom alla bilder vi tog igår också, det blev några stycken :)
Lägger förmodligen upp några redigerade såna här framöver, måste bara diskutera det lite med finaste Lilly först.

Puss
Lea

Ögonvärk /Lea

Jag har nu varit vaken i 34 timmar men känner mig inte trött alls, jag vet att jag måste försöka sova då jag riskerar att skeva ur helt annars.
Jag har känt mig lite märklig och halvt hjärndöd i några timmar men det har varit hanterbart.
Det går inte så bra att skriva, så jag skriver mer efter jag har fått lite sömn.

Lilly, du ska inte känna att du varit till något besvär, för det har du verkligen inte. Jag älskar dig och vill finnas för dig så mycket jag bara kan. Du är underbar och du är alltid välkommen hit.

Puss
Lea

Ett stycke Lea

Känslomässig berg- och dalbana /Lea

Dom senaste dagarna har varit väldigt påfrestande, jag har svajat väldigt mycket.
Jag har varit lite lätt dissociativ under mina jobbiga dagar, tappade verklighetsuppfattningen till 50% ungefär, men det blev aldrig värre än så tack och lov.

Jag försöker se mönster i mitt mående, och jag tror att anledningen till att jag höll på att tappa greppet har att göra med att jag i princip varit isolerad i en vecka. Jag har knappt kommit ut och haft en ganska sparsam kontakt med mina vänner, bortsett från Lilly som jag alltid pratar med varje dag.
Jag måste försöka bli bättre på att ta hand om mig själv och gå emot min ångest mer för flykten leder bara till att jag mår ännu sämre.

Just i dag mår dock jag bra och är positiv inför kommande vecka då jag har flera viktiga möten kring min framtid och vad jag ska göra om dagarna. Snart kommer dessutom finaste Lilly och då kommer dagen bli ännu bättre, vi ska förhoppningsvis ta en långpromenad och gosa med lite kossor.

Jag älskar kor! :)

Puss
Lea

Bjuder på en kobild snodd från google :)

Böcker /Lea

Jag köpte några böcker för ett tag sen när jag mådde dåligt.
Shopping brukar få mig att må bättre, det spelar inte så stor roll vad det är jag köper faktiskt.
80% av alla böcker jag äger handlar om hemska och tragiska livsöden, jag började köpa böcker i den genren när jag var runt 14 och det har fortsatt så.
Min familj har alltid tyckt att jag borde läsa lättsamma böcker, men såna har tyvärr aldrig tilltalat mig.

Har ni några boktips tar jag gärna emot dom, oavsett vilken genre det gäller :)

Puss
Lea

Senaste skörden.

Inkompetenta idiot... /Lea

Jag var utan min vid behovsmedicin hela helgen då någon idiot glömde fixa mitt recept förra veckan.
I normala fall vore det ingen katastrof men då jag har mått väldigt dåligt har jag verkligen behövt mina lugnande.
Jag trodde att situationen skulle lösa sig i går då det var måndag = vanlig arbetsdag, men så blev det inte.

Jag satt i telefon mellan kl 10 och kl 16 och försökte få en riktigt jobbig jourläkare att skriva ut mina pills, men han vägrade. Jag fick dock aldrig prata med honom själv utan min KBT-terapeut fick medla. Väldigt udda.
Hans förklaring till varför han inte ville skriva ut dom var att dom är vanebildande och narkotikaklassade.
Eh.. Ursäkta? Jag har ätit dom i cirka ett år och det finns inga planer på att jag ska sluta med dom.
Något som jag tyckte var märkligt var att han utan problem kunde skriva ut sömnmedicin åt mig (utan att jag bad om det) och dom är ju också narkotikaklassade.

Han gick (efter mycket tjat från min terapeut) med på att jag skulle få komma förbi mottagningen och hämta upp några piller, men jag förklarade att jag verkligen inte kunde det. Jag kunde knappt gå ut genom dörren, än mindre åka 30 minuter med buss till ett stort köpcentrum där mottagningen ligger. Jag är sociofobisk när jag mår dåligt, och det står i mina journaler.

Min handläggare på boendestödet ringde in till mottagningen och bad dom att skicka mobila teamet till mig för att lämna min medicin, men läkaren tyckte inte att jag var i tillräckligt stort behov av det.
Den bedömningen gjorde han alltså utan att ens ha pratat i telefon med mig. Idiot.

Jag skakade och grät och var helt förstörd under alla dessa samtal, i normala fall är jag väldigt lugn och sansad. Men jag var verkligen i upplösningstillstånd och hade riktig panik.

Det slutade med att jag inte fick mina mediciner.

Är fortfarande så jävla arg, så jag ber om ursäkt för att jag skrivit dåligt.

Lea

Att inte förstå sig själv /Lea

Det är otroligt tärande att svaja i psyket så mycket som jag nu gör.
Jag trodde verkligen att jag skulle må bra under en ganska lång tid, och att om jag skulle börja må dåligt så skulle det ske gradvis. Men icke.
Nu befinner jag mig väldigt djupt ner sen några dagar tillbaks, fyllan i torsdags underlättade tillfälligt men sen var det raka vägen ner igen. Jag hatar att göra folk omkring mig besvikna, de trodde ju att allt var på väg upp och nu förstör jag för alla genom att må dåligt. Jag hör besvikelsen i deras röst när jag på frågan "hur är det?" svarar "det är inte så bra...".
Lägenheten börjar se kaotisk ut och diskberget växer sig allt större, det kräver enorma ansträngningar för att gå ut med hunden och telefonen svarar jag inte längre i.
Jag borde dessutom ta en dusch, borsta tänderna och äta något. Men det känns som väldigt stora projekt.

Jag försöker förstå hur jag fungerar, men jag får inget grepp om mig själv.

Lilly, jag försöker finnas för dig så mycket jag kan. Jag önskar att jag kunde göra mer och skulle kunna få dig att må bra.

Lea

Orolig natt

Natten var väldigt jobbig, jag hade mycket att tänka på och sakerna kändes tusen gånger värre liggandes ensam i ett mörkt rum, än vad de gör nu. Jag lyckades i alla fall få runt tre timmars sömn och mår rätt bra nu.
Jag måste ta tag i sakerna jag låg och tänkte på i natt, men det ska jag göra senare i veckan. Jag berättar mer om det när problemet är löst.

Puss
Lea

Sovdags

Kvällen har varit mysig, vi har druckit, pratat, lagat mat (pasta med vegetarisk färssås), druckit lite mer och nu börjar det bli dags att sova. Jag är dock inte trött, men jag ska försöka sova ändå.
Lyckas jag inte somna på normalt sätt blir det nog att lägga mig i soffan och somna till något värdelöst tv-program. Men jag hoppas på att kunna somna i sängen.

God natt!

Lea

Hemma igen!

Dagen med Mie var underbar! Vi var ute på en schysst långpromenad och hälsade på några hästar, och resten av dagen satt vi på hennes terrass och pratade massor. Hon är fin lilla Mie.

Och snart kommer Lilly hit :) Jag har inte träffat henne sen i tisdags så det ska bli väldigt trevligt.
Jag tänkte ta en liten powernap nu innan hon kommer, men jag skriver mer sen!

Puss
Lea

Inget firande, men sånt händer.

Jag hade ju hoppats på att fira 10 dagar som glad med några vänner i stan, med det blev tyvärr inte så.
Från kl 09 fram till kl 23 har jag mått riktigt dåligt, och det har gjort mig så arg för min ångest har varit helt omotiverad!
Jag mådde inte dåligt över något särskilt, utan ångesten tog snarare över min kropp och framkallade känslor av illamående, hjärtklappning och panik.
Helt värdelöst.

Nu mår jag dock rätt bra igen, känner mig lugn i kroppen och ser fram emot morgondagen (som SKA bli bra).
Jag blir upphämtad av en vän tidigt på eftermiddagen och vi ska köra till något fint ställe och promenera lite och kanske ha en minipicknick.
Det känns skönt att jag slipper åka någonstans med kollektivtrafiken, då slipper jag oroa mig över främmande människors blickar (om det skulle vara så att jag känner mig skör imorgon vill säga).

Nu ska jag försöka ta itu med lite disk.

Puss
Lea

Misslyckad mobilbloggning

Detta försökte jag då skicka in med mobilen vid 18-tiden, men det gick inge vidare. Läget är inte detsamma nu, men det skriver jag om lite senare.

Jag vet inte vad som har hänt med mig. Vaknade upp med världens ångest, men trodde att den berodde på sömnbrist så jag gick och la mig igen.
Ångesten var dock värre när jag vaknade upp för andra gången och har växt sig starkare under dagen.
Jag förstår verkligen inte det här. Ångesten känns i hela kroppen och för varje timme som går blir den mer panikartad.
Jag vill ju fortsätta må bra!
Fan fan fan!

Lea

Personligt rekord?

Jag kom hem strax innan kl 7 i morse, fortfarande smått berusad. Vilade några timmar och vaknade upp med en väldigt hanterbar minibakfylla. Sen träffade jag min samtalsterapeut kl 14 och hon var glad över att se mig så välmående, det verkar som att jag slagit mitt personliga rekord i att må bra, sjunde dagen i rad nu liksom :)

Lite senare ikväll kommer mitt ex Markus hit på middag, det ska bli skitmysigt. Jag har inte träffat honom på 4 månader (då han inte bor i Sverige längre), så vi har lite att ta igen.

Nu måste jag diska och plocka undan lite :)

Puss!
Lea

Tisdag

Morgonen har varit lite stressig, så jag ringde boendestödet och frågade om vi kunde avboka dagens möte, vilket de tyckte var helt okej eftersom jag mår så bra.
Min syster mår väldigt, väldigt dålig och behöver mig och hunden (främst hunden) och det får gå före en trevlig fika med boendestödet.

Senare idag ska jag träffa en Sebastian på stan, en annan vän kanske också kommer. Jag är lite nervös inför att träffa den vännen, jag har inte träffat honom på drygt 2 år och jag väger 7 kg mer nu än vad jag gjorde då. Vi har småflörtat med varandra till och från i 5 år, men aldrig gjort något. Tänk om han tycker att jag är ful nu?
Dumma tankar.

I övrigt mår jag väldans bra :)

Yay!

Nu är måndagen snart slut, och det innebär att min femte dag som positiv och glad är avklarad! :D
Jag skulle egentligen käka middag med ett ex men jag fick ställa in det då jag behövdes på annat håll.
Men det känns helt okej, vi ska ses på onsdag istället :)

Jag har varit ute på flera underbara promenader i solen idag och småfixat med lite andra grejer.
Imorgon kommer boendestödjarna och då jag sover borta måste jag se till att vakna i tid så jag är hemma tills dess. Det kan bli lite svårt, men ska be någon ringa och väcka mig (jag stänger ofta av mobilalarmet i sömnen, så det funkar inte så bra..).

Jag satt och funderade lite på mitt liv idag, och det är nog bara 2 saker som känns riktigt jobbiga. Min ekonomi (Har 28 000 i skuld till morsan, och skulden växer för varje månad) och mitt utseende, främst min kropp.
Men med tanke på att jag ofta tycker att i princip ALLT är jobbigt, så känns det faktiskt helt okej. :)


Puss på er!

Lea

Bakfull

Det var jättekul att träffa Lilly, Fredrik och Elly igår, allt var bra och mysigt och vi blev lagom berusade.

Jag känner mig dock väldigt sliten så jag tänkte vila lite nu, ville bara skriva ett mini-inlägg först så ni vet att jag lever :)


Puss Lea

Ångesten försvann :)

Sjukt bra ju! Jag läste lite bloggar och kollade in några trådar på flashback och nu när jag är klar med det märker jag att ångesten är helt borta. Skönt som fan.

Nu ska jag lägga mig och läsa en bok för att sedan sova.

Godnatt på er!
Lea

Ett försök till ett inlägg...

Nu har jag suttit i typ 15 minuter och försökt att få ihop ett inlägg, men det går inte så bra...
Skriver och raderar, skriver och raderar... Men nu får det bli som det blir.

Jag mår fortfarande rätt bra, har haft en fin dag med Sebastian och nu sitter jag hemma hos min mor som ska vara hundvakt i helgen. Jag skulle egentligen bara lämna hunden här och sen åka hem, men jag blev lite för trött för det.

Jag började få lite ångest vid 22-tiden, men det känns som att jag håller den under kontroll. Jag tog ett par lugnande för att trubba av den lite, och det funkade faktiskt.

Nu ska jag läsa lite bloggar :)

Tack för att ni är så fina!

Puss!
Lea