söndag 13 februari 2011

Modellande, fest, äckelmättnad

Mätt som en gnu. Totalt proppmätt. Känner mig uppblåst och gigantisk.
Gårdagen var en bra dag och tydligen ska jag bli jättefotograferad snart. Saker har planerats över mitt huvud men det känns okej. Frisör, nagelteknolog, sminkös, proffsfotograf och världens mest underbara klänning ska vara inblandade. Jag avskyr ju att vara med på bild men jag känner att jag inte kan tacka nej till en sån här sak. Detta är något som alla flickor tycks drömma om, alla förutom jag. Fotografen ska övningsfota mig för att bota min kameraskräck, troligen nu i dagarna. Hon är hur rar som helst så det känns faktiskt bra.
Jag är stolt över att jag vågar utmana mina fobier, för ett år sedan hade jag fallit ihop i en död hög bara av tanken på att göra en sak som denna. Förmodligen kommer en liten Sobril behövas men det känns okej det med. Dessutom är det ett tag kvar och jag har bestämt mig för att inte oroa mig i förväg eftersom det är så onödigt. Kontraproduktivt.
För att återgå till gårdagen. Jag träffade flera trevliga människor på festen, kände från början bara tre som var där men det funkade ändå! Kanske är jag inte så socialt defekt som jag en gång var. Är jag på väg åt rätt håll, ur det depressiva? Jag hoppas verkligen det. Jag är inte så oföretagsam, rädd, ångestfylld och nojig som jag varit den senaste tiden (läs: de senaste 18 månaderna). Kanske jag kan bli "normal". Åh, vad jag önskar det!

4 kommentarer:

  1. Vad kul att få uppleva något sånt! Vad glad jag blir för din skull! :)
    Kramar från göteborg!

    SvaraRadera
  2. sv: Vi har bara varit sjuka, därför har det inte blivit någon uppdatering. Det blir mer uppdatering nu =)

    SvaraRadera
  3. När jag var liten så var jag extremt blyg. När jag började högstadiet så började jag aktivt träna på att bli av med det för jag kände att det hindrade mig. Jag kunde liksom inte redovisa, jag blev bara helt stum och kunde inte få ut ett ljud. Nu har jag kommit över det och jag fixar fester på min skola och jag älskar att tala inför folk. (Antagligen för att jag en gång fruktade det så mycket.) Så med övning kommer du att komma att älska uppmärksamheten du får. Det är jag säker på, men man måste våga träna på de sakerna för att bli bättre och det är just det folk brukar dra sig ifrån. Det du gör är grymt starkt.

    SvaraRadera
  4. sv: Använder egentligen den som är lite mer ljusare röda hårfärgen, men den finns aldrig kvar i affären längre :/

    SvaraRadera

Kommentera jättemycket! Vi blir så glada :)