Min sjuka diet. Det går fortsatt bra!

Gick upp runt kl nio i morse och har sen dess ätit mindre än 200 kcal och promenerat min dagliga mil plus lite till. Hade trots gårdagens 800 kcal och 1,3 mil gått upp några hekto i morse. Inget jag bryr mig om direkt då jag vet att det enbart beror på maginnehåll och eventuellt vätska men det känns ändå lite jobbigt.
Jag hoppas på viktnedgång till i morgon, önskar att jag ska väga under 55 kilo, det skulle innebära ett BMI på under 19. 54,9 (eller mindre) skulle kännas underbart och det skulle innebära att jag gått ner nästan 4,5 kilo på en vecka. Hoppas verkligen på det! Jag vill så gärna ha min fina kropp tillbaka. Min pojkvän tycker att jag är helt perfekt nu och vill inte att jag ska gå ner mer. Men jag vill. Jag vill trivas med mig själv.

Det kommer förresten bli ytterligare ett par kilometers promenerande idag eftersom apoteket som jag gick till inte hade Abilify. Najs!

Vill återigen poängtera att jag inte rekommenderar någon min sjuka diet.

Psyk-möte och shopping

Jag träffade min psykiater idag och det gick riktigt bra! Jag fick Stilnoct och Abilify utskrivet och ska redan idag byta från Zyprexa till Abilify.
Vi pratade i 80 minuter, ett ovanligt långt samtal och jag är glad att hon tog sig tid. Jag berättade om den hemska läkaren jag träffade när jag var inlagd och om att jag i smyg spelat in ett av samtalen med honom. Vi pratade även om mediciner, eventuella anti-depp. Jag ska börja med Abilifyen först och se hur jag mår på den innan något annat eventuellt sätts in.
Jag berättade om min plan att gå ner till 52 igen och om mina mat- och promenadvanor. Hon verkade inte ha några invändningar alls. I stället gav hon mig kostråd! Underbart!
Min pojkvän har tagit hand om min låda med ångestdämpande och sömntabletter och det känns skönt att få ha en ask Stilnoct för mig själv. Jag tänker nämligen inte berätta för honom om dem, annars berättar jag ALLT för honom.
Idag har jag bara ätit 2 mg Iktorivil (jag kände inte ett behov av det utan gjorde det mest utifall att jag skulle få ångest på väg till läkaren) och jag tror inte att jag kommer att behöva fler såna piller idag.

Efter besöket hos psykiatern hälsade jag på i min gamla skola. Sen gick jag för att hämta ut ett paket (utan framgång). Efter det gick jag och shoppade fyra par skor, underkläder, en klänning, två nattlinnen och två linnen. En väldigt produktiv dag, särskilt med tanke på att klockan inte ens är fyra. Känner mig lite stolt över mig själv även om jag kanske spenderade lite för mycket pengar.

Nu funderar jag på att ta en promenad och sen gå till ett apotek för att hämta ut tabletter.

Promenerat klart!

8,12 km på 1 timme och 17 minuter! Det innebär 9,5 minut per km. Personligt rekord!! Känner mig väldigt nöjd.
Nästan 550 kcal brända och snart ska jag gå och handla Pepsi Max och (sockerfri) energidryck. Jag funderar på att ha på promenad-programmet när jag går och handlar också eftersom jag ska komma upp i en mil idag. Önskar att jag ska ligga under 55 kg i morgon. Men det är väl önsketänkande.
Borde väl äta något, funderar på ett äpple.

---------

 Uppdatering:
Ytterligare 1,74 km. Det blir 9,86 km sammanlagt. Milen är nära!
Nu har jag 3 liter Pepsi Max och en energidryck också.
Det blev ett äpple förresten.

--------

Uppdatering igen: Nu har jag sammanlagt gått en dryg mil.

Kram

/Lilly

Överlycklig! Gått ner mer!

Jag har nu, enligt vågen, gått ner fyra av det sju hemska kilona. Tre kilo kändes inte så mycket, något vem som helst kan gå ner relativt fort. Fyra kilo känns desto mer, och det är underbart att min ohälsosamma diet ger resultat (jag vill poängtera att jag inte rekommenderar någon att göra som jag gör).
Jag har ätit 500-1000 kcal per dag den senaste veckan (sällan mer än 700, 1000 kanske en dag) och promenerat frenetiskt (promenerat bort minst 500 kcal om dagen de flesta dagarna). Bara tre kilo kvar! Det känns som om jag kommer klara det! Det känns på riktigt nu! Nu har jag druckit kaffe till frukost och har för avsikt att inom de närmsta timmarna klä på mig (sitter här i pyjamas) och ta en 80 minuter lång powerwalk.
Jag känner mig så duktigt! Snart når jag 52 kilo och ett BMI på 18. Mitt nuvarande BMI är 19,1.
Snart kommer jag känna mig fin igen. Jag är stolt över att jag har lyckats hittills och inte råkat falla för frestelser i form av godis, bröd, kakor eller annat.

--------

Uppdatering:
Tydligen ska det bli regn idag. Måste hinna ta en promenad innan dess.

Uppdatering igen:
Det blev inget regn!

Viktnedgång

Jag har gått ner tre av sju hemska Zyprexa-kilon och fortsätter min kamp. 650 kcal igår och säkert en mils promenad. Idag 200 kcal hittills och drygt en mils promenad. Det ska bli mer. Massa Pepsi Max, kaffe och cigaretter. Jag ska ner till 52 igen och det snart! Jag tror att jag kommer att fixa det. Eller rättare sagt: jag kommer att fixa det. Jag räknade just ut att mitt BMI ligger på hemska 19,5. Snart är det slut med det!

Produktiv dag

Idag har jag mått ganska bra, bättre än vad jag har gjort på väldigt länge. Hoppas verkligen det kommer hålla i sig och inte urarta i hypomani.
Tvättat, pantat burkar (fem överfulla påsar innebär tydligen 74 kr), betalat åtta räkningar, rensat kattlådan, slängt sopor, diskat. Känner mig riktigt duktig. Allt detta har inte ens känts särskilt jobbigt.

Till Lea: Vad händer? Efter att samtalet bröts har du inte svarat när jag ringt och jag börjar bli riktigt, riktigt orolig. Hör av dig så snart du kan! Puss

Sent inlägg

Efter en evighetslång bloggpaus känner jag för att skriva lite. Jag var inlagd på psyk i kanske två veckor, två vidriga veckor. Nu är jag ute och humöret går upp och ner. Just nu mår jag hyfsat okej vilket känns helt fantastiskt. Jag har bara ätit en Iktorivil idag och inga Temesta vilket jag är stolt över. Jag hoppas att dagen fortsätter att vara okej.
Jag orkar inte skriva om hur det var på psyket men jag kan berätta att jag träffat världens nog värsta psykiater. Jag vågar inte skriva ut hans namn av rädsla för att bli upptäckt. Jo, jag är kanske överdrivet nojig.
Jag har gått upp 7 kilo av medicinen Zyprexa och mår skit. Jag ska sluta med den så snart jag bara kan. Min kropp ser hemsk ut, jag är inte längre fin och smal. Jag har bestämt mig för att inte äta något förrän min vikt är där den ska vara. Bara dricka saker. Vi får se hur det blir med det, om jag har tillräckligt bra karaktär.
Önska mig lycka till.
Jag hatar att vara bipolär.

Stort tack

Till er som skriver så fina kommentarer. Kan tyvärr inte svara just nu men ni ska veta att det är oerhört mycket uppskattat! Massa kramar!

/Lilly

Lpt-hot

Fortsatt inlagd på psyk efter misslyckad helgpermission. Svårt att blogga från mobilen. Jag mår riktigt dåligt och har blivit hotad med lpt om jag inte stannat frivilligt. Kaffe cigg kaffe cigg kaffe cigg. Så ser dagarna ut. Hatar att vara här.

/Lilly

ÅNGEST

Jag har sån fruktansvärd ångest. Jag orkar inte orkar inte orkar inte. Jag vill skära sönder mig, jag vill ta alla tabletter jag har hemma (runt 1000). Jag mår så förfärligt dåligt.

Viktuppgång och överdos

Och självklart är det mitt fel att jag gått upp i vikt. På psyk äter man exakt hela tiden och jag har ju kunnat försöka avstå men det har jag inte gjort. Har promenerat 1,5 timme idag för att försöka bränna bort en del av allt jag har lagt på mig,

Känner för att skada mig själv.

"Råkade" överdosera nitrazepam, pojkvän fick panik och ringde giftinformationscentralen. Jag fick dricka kol och nu får jag inte sova förrän klockan midnatt eftersom det finns risk att jag hamnar i koma eller i annat otäckt tillstånd. Blä.

Ute från psyket

Eller permission snarare. Har inte skrivit här eftersom jag har varit inlagd och det är så svårt att skriva från telefonen. Jag har inte heller riktigt haft orken. Jag hatar psyket.
Jag blev inlagd tror det var natten till söndagen efter att ha varit smått psykotisk och haft självmordsplaner. Jag hatar psyket. Varje gång jag hamnar där tror jag att det inte kommer hända igen men jag har haft fel hittills.
Jag har upptäckt att Stesolid är en totalt effektlös medicin. 10 mg tre gånger dagligen fick jag och jag blev inte ett dugg bättre. Nu har jag lila Xanor, de tycks funka lite, lite. Hoppas jag kan få såna utskrivna.
Ska till psyk på måndag igen och hoppas på att bli utskriven.
Jag orkar inte det här livet.
Dessutom skriver jag så jävla illa just nu att jag vill kräkas över mig själv.

/Lilly