torsdag 26 maj 2011

Vill dö /Lilly

Men det är inget jag kan säga till någon i och med att det skulle innebära att jag inte får gå ut och röka. Livet känns så fruktansvärt meningslöst och plågsamt, jag orkar helt enkelt inte mer. Elchockerna har, som jag tidigare nämnt, suddat bort mitt minne. Jag känner exempelvis inte igen mina naglar och alla tidskrifter jag har kan jag läsa om efter varje elsession eftersom jag inte minns innehållet.
Jag har sån ångest men de vill inte ge mig ångestdämpande. Jag ska fråga om en Temesta snart.
Jag uppdaterade just min facebook: kom och hälsa på mig! Skrev jag. Jag hoppas att någon nappar och besöker mig. Varför ska livet vara så svart!?

Kramar till er alla, särskilt till Lea, saknar dig.

Lilly

onsdag 25 maj 2011

Haft permission /Lilly

Och dessutom fått fler elchocker. Dessa elchocker har fått mig att glömma allt. Jag mindes inte hur det såg ut på psyket, vilka mediciner jag äter, vad folk heter... Men minnena kommer nog tillbaka.
Jag har nu varit här i över två veckor tror jag. Undrar hur länge till det kommer bli. Jag mår bättre nu, mycket tack vare elchockerna.
Till Lea: Jag saknar dig! Vi måste ses snart <3

---------

Till du WT-brud Jaqueline: Lägg din tid på annat än att omotiverat skriva taskiga kommentarer på små oskyldiga bloggar.

tisdag 24 maj 2011

Medicinlista /Lilly

Litium
Lamictal
Voxra
Tryptizol
Temesta
Iktorivil
Stilnoct
Nitrazepam

Så normal är jag.

Nu kan jag skriva /Lilly

Jag har i vanlig ordning handikappande långa naglar men har nu tillgång till ett riktogt tangentbord som går att koppla ihop med telefonen. Och nu när jag plötsligt kan skriva har jag ingen aning omvad jag ska skriva.
Jag har haft turen att få eget rum, här finns det rum som delas av fyra. Jag har tydligen planerat självmord först med Magnecyl, sen med litium och lyckades på så vis få utegångsförbud. Ett helvete eftersom jag röker.
Jag har riktigt allvarliga minnesluckor, minns intde det med magnecylen och knappt det med lithoniten. Elchockerna har fuckat upp mitt minne totalt. Jag saknar Lea väldigt mycket, hon kanske ska hälsa på snart om hon orkar.
Jag börjar tröttna på att vara här, det har gått två veckor nu.

/Lilly

Kvar på psyk /Lilly

Jag kan inte berätta allt med telefonen men sammanfattningsvis: elchocker minnesförlust ångest utegångsförbud total förvirring. Jag berättar allt om inläggningen när jag har tillgång till dator.

Kram

Lilly

lördag 21 maj 2011

Ofri. /Lilly

Man fattar inte hur jävla mycket friheten är värd förrän man förlorar den.

Hatar att vara inlagd /Lilly

Jag får inte gå ut alls eftersom jag försökte smuggla upp dödlig dos litium. Dessutom kollar någon i personalen till mig var femte minut. Antar att jag får skylla mig själv. Jag kommer inte kunna röka på hela helgen utan är hänvisad till äckliga tuggummin och plåster. Jag har köpt typ fem korsordstidningar så något har jag att göra. Jag äter väldigt lite. Voxran tar bort hungern. Sorry gles uppdatering. Svårt att skriva från mpbilen.
Kramar
Lilly

fredag 20 maj 2011

Litium /Lilly

Efter att ha försökt smuggla in tre askar litium i självmordssyfte får jag inte gå ut och röka ens med personal. Turligt nog äter jag Voxra som dämpar röksug och jag har tillgång till tuggummin och plåster.
Hatar att vara här.
Vill hem
Vill hem
Vill hem

Ingen ECT i dag /Lilly

Jag vägrade ect idag. Jag orkar inte med fler minnesluckor. Det är jobbigt att blogga från mobilen särskilt med mina långa naglar.... Jag funderar på att begå självmord apropå ingenting. Finns ett apotek vid sjukhusingången och där kan jag nog hämta ut något. Jag orkar inte med livet mer.

Lilly

torsdag 19 maj 2011

Att vara inlagd på psyk /Lilly

Det händer inget kul här. Snart är det lunch som jag inte vill ha och det är sjukt jobbigt att blogga från mobilen.
Ser fram emot besöken dock. Ska träffa läkare idag och det blir nog inga fler elchocker för min del. Jag har varit inlagd här i typ tio dagar men det känns kortare.
Nu måste jag sluta, det är mat.

Kram

Lilly

Minnesluckor /Lilly

Mellan varje elchock fuckas mitt minne upp totalt. Helt sjuk.

Vägde mig. 50 kg. BMI 17,3. Voxran tar bort all min hunger. Bara druckit kaffe idag.

Pappa Elly Fredrik och pojkvän ska snart hälsa på. Nu ska jag göra minnestest.

Kram

Lilly

onsdag 18 maj 2011

Vikt och snart sovdags /Lilly

Elchockerna får mig verkligen att glömma ALLT. Jag ska nog ställa in sessionen på fredag. Samtidigt vill jag ju må bra och kanske kan ect:n hjälpa mig?
En fördel med några av mina piller är att de tar bort all hunger. Jag tror att jag ska väga mig i morgon om jag får.
Jag saknar Lea och hoppas verkligen att hon kan hälsa på i morgon. Älskar dig gumman!!!

Det kommer bli mer bloggande när jag kommit ut härifrån, det är så krångligt att mobil-blogga särskilt med mina extremt långa naglar.

Kram
Lilly

Helt glömt gårdagens inlägg /Lilly

Tappar helt minnet av elchockerna. Jag mår så kasst att jag inte ens blir uttråkad här. Fick höra att jag verkar må bättre. Avskyr att höra sånt när jag inte känner mig ett dyft bättre. Om jag kommer ihåg så ska jag skriva här oftare men mitt minne är som sagt helt off pga elbehandlingarna.

Kramar från Lilly

Fortsatt inlagd /Lilly

Har fått elchocker tre gånger och varit inlagd ca åtta dagar. Jag har fått stora minnesluckor av elchockerna och har glömt att skriva här. Finns inte mycket att skriva om ändå.

Kram

Lilly

tisdag 17 maj 2011

Äta, äta, äta /Lilly

Äta gör man konstant här. Vi (eller inte jag) äter varannan till var tredje timme. Sick

En bra sak med detta ställe är att jag har eget rum. Fick fyrbäddsrum först men klagade på att jag vaknade av att folk lät. Bäst!

Jag mår så väldigt dåligt men vill inte ta Temesta, det är tydligen lika starkt som Xanor.

Lea mår dåligt och jag tänker mycket på henne. Önskar jag kunde göra något för min älskade Lea men jag är ju inlåst.

Mina kontaktpersoner här är väldigt bra, så även läkaren. Amen.

Beklagar att inlägget blev jyddrigt, jobbigt att mobilblogga.

Skriver nog mer sen

Kram Lilly

Ingen aptit /Lilly

Jag fixar inte att äta, saknar helt aptit. Kan vara depressionen, kan var pillren, kan vara en kombination. Äter typ 6 tuggor mat per dag, i övrigt lever jag på kaffe och cigg. Nu kom en tjatig anställd in och försökte övertala mig att äta. Men jag har en näringsdryck. Jag har fortfarande minnesluckor efter ect:n, mindes inte varför jag är här.

Kram

Lilly

Älskade finaste Lea

Hon mår så kasst och det finns inget jag kan göra då jag är inlåst här.
Kan inte ALLA som läser detta skicka peppande kommentarer till henne? Det skull betyda ofantligt, oändligt mycket!
Jag älskar dig Lea!!!

Puss

Lilly

Slutar att blogga /Lea

Känns inte värt längre.
De få gånger jag behöver respons får jag ingen alls, vilket bara bekräftar mina tankar på att jag är onödig.

/Lea

måndag 16 maj 2011

Stilnoct /Lilly

Av misstag fick jag 20 istället för 10 mg stilnoct! Det ihop med 2 mg Iktorivil och en femma nitrazepam gör förhoppningsvis min kväll här på psyket bättre :)
Lea, snällA hör av dig!

Kram

Lilly

Ofrivilligt nikotinfri /Lea

Jag har en enda cigg kvar och paniken växer, jag kan inte ta mig ut och köpa nya heller.
Syster ska komma hit ikväll, hon skulle ha varit här till 19. Men nu är klockan över 19 och hon har inte hört av sig. Jag oroar mig över att hon inte ska komma. Hon skulle ta med cigg åt mig. Kommer hon inte har jag en helvetesnatt framför mig med verkningslösa piller och inga cigaretter att lugna ner mig med.
Fan.
Jag skar mig igår också, ganska ytligt så det är ingen fara med det. Känner inte något alls inför dom nya skärsåren, dom existerar och så är det med det.

Nu ska jag ta tre bloss och försöka få tag i syster.

/Lea

Elchocker /Lilly

Fått min andra behandling nu och är yr, förvirrad och gömsk. Mindes inte ens varför jag kom hit, fick fråga pojkvän. Jag tror att jag kanske mår lite bättre men oroar mig för Les som mår kasst.
Sorry för sporadisk uppdatering, det blir bättre när jag kommer
ut från psyket.
Det är jättesvårt att svara på kommentarer från mobilen men snälla fortsätt kommentera, jag blir så sjukt otroligt glad!!!

Massa pussar
/Lilly

Så jävla ledsen /Lea

Jag orkar inte må dåligt längre, less på att inte kunna vara bland folk och att aldrig hitta någon medicin som funkar. Hela jag är ett enda stort fel.

Lea

söndag 15 maj 2011

Anonymitet? /Lea

Jag bryr mig inte så mycket längre om någon ser vem jag är, det är därför bilderna blir tydligare och tydligare.
Känner du mig kan du säga hej, i annat fall kan du säga hej ändå. Eller låta bli.

/Lea

Edit: Fegade visst ur lite.

Sunny sunday. Or not. /Lea

Jag har tänkt mycket på att skada mig i dag, mer än så vill jag nog inte skriva om det. Vill inte råka trigga någon.
Har så många jobbiga tankar nu, men jag försöker mota bort dom med hjälp av piller. Funkar dock inte så bra.
Fan, det går inte att skriva. Ni får bild istället. Jag vet att jag inte är snygg, det är därför jag gömmer mig under ett täcke på bilden.

Lea

Edit: Ångrade mig gällande bilden, redigerade den så den blev mindre tydlig. 
Edit 2 : Fick ångest av bilden och tog bort den helt.

Ångest och saknad /Lea

Jag mår inte bra, kommer inte utanför dörren annat än när jag ska ut med hunden.
Jag vill så gärna få kraft att orka ta mig till tunnelbanan, sitta på den med främmande människor och slutligen komma fram till Lilly på psyk. Men just nu går det inte, jag känner mig som en väldigt dålig vän.
Varför är omvärlden så skrämmande ibland? Och ibland helt ofarlig och trevlig?

Jag hoppas du vet att jag verkligen bryr mig om dig Lilly, och att jag kommer och hälsar på så fort jag är kapabel till det. Förhoppningsvis väldigt snart.

Puss
Lea

Uttråkad /Lilly

Det händer inget på psyk så inläggen kanske inte är överdrivet roliga. Idag har jag rökt, druckit kaffe och tuggat tuggummi. Inte mycket mer än så.
Voxran tar förresten bort ALL aptit och minskar röksuget. Bästa tabletten!

/Lilly

STORT tack

Jag blir så extremt glad av era kommentarer! Fortsätt gärna skriva, jag blir så glad. Det är så hemskt tråkigt här och jag mår så kasst. Jag bloggar från mobilen och har knappt möjlighet att svara på era kommentarer tyvärr.

Kramar i tusental
/Lilly

lördag 14 maj 2011

Flera försvunna inlägg /Lea

Fan vad trött jag blir, blogger låg nere i några dagar och nu när allt funkar igen märker jag att alla inlägg från i fredags är borta. Helt spårlöst försvunna. Fan.

Kan inte svara på kommentarer /Lilly

Detta för att jag bloggar från mobilen. Jag ska be Lea svara i mitt ställe. Eller jo, jag kan svara men det är väldigt komplicerat.

/Lilly

Tråkigt på psyket /Lilly

Jag Insåg att jag de senaste dryga tolv månaderna varit inlagd på psyk i 2,5 månad.
Det lär bli många inlägg från mig nu eftersom jag inget har att göra. Kvaliteten på inläggen går säkert att diskutera.
Nu jag fått morgonmedicinen (litium, lamictal, Iktorivil, voxra). Förmodligen är min ångest svagare snart. Lea hälsar på idag eftermiddag. Saknar henne.
Ingenting händer på avdelningen. Märkligt nog känner jag mig inte flybenägen.

Kram
/Lilly

Elchocker och minnesförlust /Lilly

Jag har fortfarande minnesluckor efter elchocken i, var det i går? Jag ska få en till behandling på måndag. Jag är märkligt ångestbefriad, hoppas det har med elen att gör för då kanske det håller i sig.
Nu dricker jag kaffe och har just rökt. Känns som om det är det jag kommer ägna mig åt under dagen.
Direkt när jag fått etc:n kände jag inte igen psyk och visste inte var jag var. Snart är minnena nog helt återställda.
Lea, lägg gärna upp vinbilden igen :

Puss alla, särskilt Lea

Lilly

torsdag 12 maj 2011

Är jag en ytlig bimbo? /Lilly

Tydligen måste man vara osminkad när man får elchocker och jag KAN inte vara det. För mycket ångest. Jag avstår hellre ect:n.
Jag ska få ännu en medicin, Tryptizol. Hoppas den är bra. Jag vill ut härifrån nu och dö. Orkar inte.

/Lilly

Tack så väldigt mycket! /Lilly

Era kommentarer värmer så, kan tyvärr inte svara, skriver från mobilen. Jag har hittat en trevlig rumskamrat det gör mig glad. Ect i morgon men oroar mig inte alls. Sk m
Nog träffa överläkaren snart. Förlåt för jyddrigt inlägg.

Kommentera gärna mer!

Kram ni fina!

/Lilly

onsdag 11 maj 2011

Piller /Lilly

Jag får så mycket piller att jag knappt känner ångest. Enda fördelen med psyket.

-----------

Kommentera gärna, jag kan tyvärr inte besvara era kommentarer.

Elchocker /Lilly

Nu har jag haft läkarsamtal och jag ska få medicinen Voxra vilket jag velat ha ett tag. En annan sak ska hända... På fredag får jag troligen elchocker. Hoppas det går bra. Läkaren jag träffade var fantastisk vilket känns underbart! Jag mår utan anledning nästan okej nu, självmordstankarna har tonats ner. Vet ej varför, kanske för att jag fått lite hopp.

Kram

/Lilly

Uttråkad och dödsönskan /Lilly

I förrgår kunde jag gå och göra vad jag ville. I dag är jag inlåst och får gå ut fem minuter i taget med personal för att röka. Jag är så ofri. Min aptit är typ helt borta. Livsviljan finns inte. Först om två timmar ska jag träffa läkare. Tiden går så långsamt här och jag är utmattad. Inget händer. Jag vill hem men då skulle jag väl ta mitt liv. Dödtid, dödtid, dödtid. Fan vad allt suger.

/Lilly

Tristess och ångest /Lilly

Att vara på psyket är en enda lång väntan. Väntan på läksrsamtal, väntan på kaffepaus, väntan på... Tristessen och att känna sig ägd är värst och ovissheten. Hur länge blir jag kvar? Mina självmordstankar är lika starka nu. Jag ska träffa läkare inom en halvtimme sägs det.
Ska ljuga för att komma ut. Ljuger annars aldrig

Kram

/Lilly

Uppdat: nej, jag ska nog inte ljuga. Så hemsk vill jag inte vara.

Stort tack! /Lilly

Tack till alla er som skrivit fina kommentarer till mig. Det värmer väldigt. Förlåt att jag inte har möjlighet att svara personligt till er.

Kramar

/Lilly

tisdag 10 maj 2011

Tråkigt på psyk /Lilly

Åttonde gången jag är inlagd, tredje psyk jag varit på.
Här finns inget rökrum vilket är hemskt. Jag är utmattad och olycklig men min pappa och eventuellt pojkvän kommer snart vilket kanske gör saker bättre. Jag kan inte väga mig så jag är rädd för att äta och när jag kommer ut inse att jag blivit fet. Så får det inte bli. De har ingen Temesta här, får inte in förrän i morgon. Hemskt.

Kram

/Lilly

Det är bra, men... /Lea

Det är svårt för mig att skriva just nu, tänker på Lilly hela tiden...
Vill att hon ska må bra, hitta viljan att leva. Hon är en sån fantastisk människa, jag kan inte med ord beskriva hur mycket hon betyder för mig. Älskar henne så mycket.
Men till mig själv då.. Jag mår rätt okej, stabil i psyket och sover bra.
Var på ett möte på socialpsykiatrin för en stund sen, det gick bra. Boendestödet var här för några timmar sen, det gick också bra. Vi pratade mest om Lilly.
Jag vet inte vad jag skulle göra utan henne..

Lea

Blir inlagd /Lilly

Väntar nu på besked om var. Psykiater och psykolog och Lea och pojkvän tyckte alla att det är bäst om jag läggs in. Hatar att blogga från mobilen så det kommer bli korta, få inlägg framöver. Jag slapp xvak och vårdintyg efter lite argumentation.
Önska mig lycka till snälla!

Kram

/Lilly

Snart möte /Lilly

Hjälp!

En liten bild /Lilly

Vi slänger in lite för få bilder eftersom vi är rädda att bli igenkända. Jag hoppas att bilden nedan inte är alltför tydlig.
Jag mår förresten jättedåligt och jag är sjukt trött.


Jag i rosa inte särskilt glad

Psykmöte /Lilly

God tidig morgon! Idag ska jag träffa läkare och psykolog. Jag har vaknat flera gånger under natten och har sovit sammanlagt kanske fyra timmar, på tok för lite för mig. Detta trots stora mängder sömntabletter. Jag gav upp försöken att sova för någon halvtimme sedan trots att jag är sjukt trött.
Jag känner mig lite nervös inför samtalet med psykfolken, både Lea och pojkvän tycker att jag borde läggas in och vi får se vad psykiater tycker. Jag upplever att jag tänker rationellt men det kanske inte stämmer. Är det verkligen friskt att vilja ta sitt liv?
Om jag skulle bli inlagd så ska det inte vara på samma ställe som sist, jag får hjärtklappning bara vid tanke på den där läkaren jag tvingades träffa senast. Jag hoppas att det andra stället jag eventuellt hamnar på är bättre.

Kramar till alla

/Lilly

Vikt. /Lilly

50,8
BMI: 17,57

Jag har inte vägt så lite på ett år men jag känner inte riktigt att jag orkar bry mig. Eller klart jag bryr mig men jag känner mig så likgiltig inför allt.

De senaste dagarna har jag två gånger fått höra att jag är mager och en gång att jag är benig. Det är inte sant men det känns lite kul att höra trots allt.

/Lilly

måndag 9 maj 2011

Vi testar lite...

Bry er inte om att vår bloggdesign suger, vi har ingen koll och testar bara lite färdiga mallar.
Men snart får ju förhoppningsvis en snygg blogg, finaste Eriiza ska försöka hjälpa till. <3

Vikt. /Lilly

51,1 kg
BMI: 17,68

Varför jag nu skulle bry mig.

Rädsla för att bli inlåst /Lilly

Jag är rädd att i dag ska vara min sista dag i friheten, att jag ska låsas in i morgon om jag lever då. Efter psykologsamtalet har jag all anledning att oroa mig. Tänk om min psykiater bedömer att jag är så självmordsbenägen att jag inte får vara ute i friheten? Det vore kanske en korrekt bedömning, risken är stor att jag kommer ta livet av mig.
Jag tog en kort promenad på kanske 4-5 km och passade även på att handla Pepsi Max. Det var så längesen jag gick. Promenaden tog jag delvis för att komma ifrån tabletterna, för att pojkvän inte ska komma hem i kväll och hitta mig död. Jag sitter här nu och funderar på att ta en överdos. Jag vill men försöker samtidigt kämpa emot, vet ej varför.
Jag vet inte vad jag vill eller jo, jag vet att jag vill dö, att jag vill slippa livet. Samtidigt vill jag inte såra någon. Varför ska allt vara så svårt?

Hemma från psykologen och dödsönskan /Lilly

Nu har jag varit hos psykologen och jag har berättad precis allt (eller så mycket som jag hann). Jag har som alltid varit helt ärlig. Hon verkar tycka att jag eventuellt borde läggas in vilket jag kan förstå men jag vill verkligen inte. Avskyr det. Avskyr att känna mig ägd.
Psykolog blev orolig när jag berättade om att jag tagit för många piller (jag gör annars ALDRIG sånt), att jag planerar ett självmordsbrev, att jag inte bryr mig om mitt liv alls, att jag verkligen vill dö, att jag har väldigt mycket ångest, att jag hela tiden lockas att överdosera sömntabletter, att jag har kollat upp hur höga doser det behövs för att dö och så vidare.

I morgon ska jag träffa psykolog igen och även psykiater. Jag vill inte längre ha någon ny medicin, varför skulle jag ha det om jag ändå ska dö? Psykolog bad mig berätta för psykiater allt jag har berättat för psykolog men jag vet inte om jag vill prata så mycket, jag är rädd att jag ska bli inlagd. Jag inser ju att jag är en fara för mitt liv och är man det bör man få slutenvård om jag har förstått det hela rätt.

Jag har så fruktansvärt dåligt samvete över alla människor jag skulle såra om jag väljer att ta en dödlig dos tabletter. Jag är en så otroligt hemsk person. Jag förtjänar inte att leva.

Gravid? /Lea

Nu är det dags att ta reda på det, jag tror (och hoppas verkligen) att jag inte är det...
Berättar när jag vet hur det står till.

Wish me luck!

Lea

Ångest och psykologbesök /Lilly

Jag har sjukt mycket ångest trots att jag tagit en lugnande tablett. Om en halvtimme ska jag åka till psykolog och tala ut om mina självmordstankar. Undrar hur det kommer gå. Jag är rädd för att bli inlagd men samtidigt skulle det aldrig falla mig in att ljuga om mitt mående.
Kanske borde jag ta en tablett till men det känns så missbrukigt. Jag tar ALDRIG mer än vad jag är ordinerad annars. Så det ska jag inte göra nu heller.
Jag har sminkat mig ordentligt eftersom det kan ha en lugnande inverkan på mig men ångesten håller sig kvar. Nu kommer jag alltså en måndag gå runt i värsta fest-sminkningen. Bra där.


Världens finaste läppstift som Lea gav mig <3

2 timmars sömn senare /Lea

Jag lyckades äntligen somna till slut, men sov bara ett par timmar konstigt nog.
Men nu känner jag mig ganska normal och välmående så jag är nog vaken ett tag till, tröttheten är helt borta.
Jag har suttit och kollat på TV-serier på datorn ett bra tag nu, och jag lär nog fortsätta med det ett bra tag till.

Jag måste gå igenom alla bilder vi tog igår också, det blev några stycken :)
Lägger förmodligen upp några redigerade såna här framöver, måste bara diskutera det lite med finaste Lilly först.

Puss
Lea

söndag 8 maj 2011

Ögonvärk /Lea

Jag har nu varit vaken i 34 timmar men känner mig inte trött alls, jag vet att jag måste försöka sova då jag riskerar att skeva ur helt annars.
Jag har känt mig lite märklig och halvt hjärndöd i några timmar men det har varit hanterbart.
Det går inte så bra att skriva, så jag skriver mer efter jag har fått lite sömn.

Lilly, du ska inte känna att du varit till något besvär, för det har du verkligen inte. Jag älskar dig och vill finnas för dig så mycket jag bara kan. Du är underbar och du är alltid välkommen hit.

Puss
Lea

Ett stycke Lea

Ångest och fest /Lilly

Gårdagen var trevlig men vi 23-tiden började jag må riktigt dåligt. Självmordstankarna kom tillbaka och det blev för mycket att hantera. Lea tog hand om mina Stesolid och mina Temesta för säkerhets skull. Hon är verkligen ett fantastiskt stöd! Trots att hon bara sovit tre timmar natten dessförinnan höll hon sig vaken hela natten för att kolla till mig.
Idag ska jag tyvärr iväg på en fest hos en kompis till pojkvän, något jag känner att jag inte orkar. Jag har dock lovat pojkvän att följa med. Jag har tagit en Temesta och en Stesolid så ångesten är inte lika påtaglig längre vilket känns befriande.

Kram

/Lilly

lördag 7 maj 2011

Picknick /Lea och Lilly

Vi hade en ungefär 15 minuter lång picknick men gav upp då det var för kallt. Lite rosévin blev det ändå. Leas hund var det främsta skälet till att vi gick in. Hon tyckte att vi var helgalna som ville sitta ute i kylan. Nu är det dags för mer rosé! Vi tänkte bli lagom berusade och inte jättefulla men man vet aldrig hur det går. Måttlighet har aldrig varit vår starka sida precis.

--------------------------------------------------------------------------------------------------

Oj, vi började skriva det här inlägget för drygt en timme sen, men fastnade framför webcamen igen och glömde bort att vi höll på att blogga..

Som ursäkt för vår virrighet får ni en till bild.

Edit: Bild borttagen pga igenkänningsrisk :(

Nu är vi tillsammans! /Lea och Lilly

Hej!
Nu är vi hos Lea och har det mysigt, vi fick frågan av en granne till Lea om vi är systrar.
Mycket märkligt då vi utseendemässigt är så olika man kan vara, längd, kroppsform, hårfärg, sminkning, kläder och så vidare. Men vi fick också höra att vi var fina och det kändes väldigt bra.

Vi har suttit och lekt lite med webcamen, nedan kommer en av bilderna.
Möjligtvis aningen redigerad. :)

Lea till vänster och Lilly till höger. Obs! Lilly har ingen knöl i ansiktet, det är hennes hand :)

Känslomässig berg- och dalbana /Lea

Dom senaste dagarna har varit väldigt påfrestande, jag har svajat väldigt mycket.
Jag har varit lite lätt dissociativ under mina jobbiga dagar, tappade verklighetsuppfattningen till 50% ungefär, men det blev aldrig värre än så tack och lov.

Jag försöker se mönster i mitt mående, och jag tror att anledningen till att jag höll på att tappa greppet har att göra med att jag i princip varit isolerad i en vecka. Jag har knappt kommit ut och haft en ganska sparsam kontakt med mina vänner, bortsett från Lilly som jag alltid pratar med varje dag.
Jag måste försöka bli bättre på att ta hand om mig själv och gå emot min ångest mer för flykten leder bara till att jag mår ännu sämre.

Just i dag mår dock jag bra och är positiv inför kommande vecka då jag har flera viktiga möten kring min framtid och vad jag ska göra om dagarna. Snart kommer dessutom finaste Lilly och då kommer dagen bli ännu bättre, vi ska förhoppningsvis ta en långpromenad och gosa med lite kossor.

Jag älskar kor! :)

Puss
Lea

Bjuder på en kobild snodd från google :)

Snart ska jag till Lea + kläder /Lilly

Jag åker till Lea om en dryg timme. Jag tror att jag överlever den timmen. Jag har tagit på mig klänning vilket jag sällan gör. En liten bild kommer nedan, tycker att bloggen har för få bilder. Inga kommentarer om att jag är tjock, tack. Jag vet att mina höfter är oproportionerligt breda.
Att välja ljusa färger är ju knappast smickrande för figuren heller.

En osmickrande bild

De onda känslorna är kvar /Lilly

Min pojkvän sa att han skulle ställa in kvällens uppträdande om jag är ensam hemma. Helt sjukt. Det går liksom inte, Turligt nog ska jag till lilla Lea fast det är först vid sju. Några timmar hemma bör jag väl klara själv. Älskling är orolig tror jag och jag vill inte att han ska behöva vara det. Eventuellt följer jag med honom till stället där han ska uppträda och är där några timmar innan jag åker vidare till Lea.

Lea messade pojkvän igår efter att ha pratat med mig och läst vad jag hade skrivit här. Jag kanske borde vara upprörd men jag är snarast tacksam.

Jag tog en Iktorivil 2 mg vid frukost i förebyggande syfte. Jag tror att det var klokt gjort av mig även om jag knappt känner någon verkan.
På måndag träffar jag psykologis och jag är orolig att jag sak bli inlagd. Både Lea och älskling tycks tycka att det är en bra idé. Det kanske vore bäst men jag avskyr, avskyr, avskyr det. Det skulle bli åttonde gången om jag inte räknar fel. Varje gång jag har varit inlagd har jag varit fullständigt övertygad om att det har varit den sista. Varje gång har jag haft fel.
På tisdag träffar jag både psykolog och psykiater. Jag har hoppats på Voxra men nu vet jag inte längre om jag vill ha de tabletterna. Allt känns så meningslöst. Jag är seriöst rädd för att få LPT om jag på tisdag mår som jag gör nu och berättar allt (vilket jag kommer göra, jag är alltid ärlig).

Kram

/Lilly

Hemma med ångest /Lilly

Nu är jag hemkommen. Jag har haft en trevlig kväll, pojkvän var duktig som vanligt. Han är oerhört skicklig.
De onda tankarna kom åter så snart jag kom hem (åkte i förväg då jag inte orkade stanna längre) och min dödslängtan är tillbaka. Jag har ångest. Jag har tagit tre nitrazepam, vet inte riktigt varför. Skulle vilja ta flera kartor. Känner mig så dum och elak. Jag bara förstör, oroar folk, är dum.
Jag längtar tills pojkvän kommer hem även om jag vet att han knappast kommer att ha tid för mig.
Vill dö.

/Lilly

fredag 6 maj 2011

Sminkad /Lilly

Nu har jag sminkat mig som bilden nedan visar, Iktorivilen tycks ha hjälpt. Jag mår bättre. Jag vet inte vad jag ska ha på mig dock. Jeans och gympaskor känns måttligt festligt men jag orkar inte sticka ut. Elly och Fredrik kommer inte hänga på. Jag får åka dit själv och hoppas på att någon jag känner är där.


Vad tycks?

Mår så dåligt /Lilly

Pappa och syster har varit på besök, de gick för drygt en halvtimme sedan. Jag mår så fruktansvärt dåligt och jag förstår inte varför. Jag pratade i telefon med min psykolog nyss. Hon sa att jag inte ska ta livet av mig (kanske inte så konstigt). Jag har även pratat med min pojkvän som vill att jag kommer in till stan och ser honom uppträda, främst för att han inte vill att jag ska vara själv. Jag är sjukt skabbig och vet inte om jag orkar göra mig i ordning så vi får se om det blir av.
Jag tog just en Iktorivil 2 mg och hoppas att den ska göra något bra med mitt psyke. Vet inte ens om jag har ångest, jag är bara så fruktansvärt ledsen.

---------

Uppdat: Ringde Elly och hon och Fredrik ska eventuellt med.

/Lilly

Självmordstankar /Lilly

Självmordstankarna växer sig starkare. Jag förstår verkligen inte varför. Jag mår så himla dåligt, startade morgonen med att ligga i sängen och gråta okontrollerat. Jag pratade i telefon med psykologen igår. Hon är bara så bäst. Jag tror att hon lugnade mig lite på något sätt men jag vill fortfarande dö. Hon frågade om jag skulle vilja vara på avdelningen men att vara i lagd där är typ det sista jag vill.
Jag har kollat upp hur många nitrazepam jag skulle behöva ta för att dö och visst har jag lagom många hemma. Jag är rädd att jag ska göra något dumt som inte går att ångra, samtidigt vill jag verkligen dö.

Pojkvännen är inte hemma, han är iväg och övar inför kvällens uppträdande som han ska ha ihop med en kollega/vän. Jag vill gärna dit och se dem uppträda, det skulle säker vara jättekul. Frågan är om jag kommer orka.

Om knappt två timmar kommer min pappa och syster förbi. Här är totalt kaos men jag tror inte att de kommer att bry sig.

Orkar inte skriva mer.

/Lilly

torsdag 5 maj 2011

Gravid? /Lilly

 Äntligen har jag köpt Postafen och de tycks ha en liten effekt mot mitt illamående, kräktes dock nyss trots dem.
Jag kanske borde köpa ett graviditetstest eller något för jag har mått illa nu i flera veckor, främst på morgonen men även under hela dagen som nu. Jag fattar dock inte hur jag skulle kunna vara gravid, det känns typ omöjligt då jag har spiral men den är ju inte helt säker.
Undrar hur det skulle vara att ha en liten mini-Lilly. Om jag skulle vara gravid skulle jag definitivt behålla barnet. Undrar hur jag skulle göra med mina mediciner.

Jaja, säkert inget att oroa sig för, jag är bara hypokondrisk.
Mina kassa matvanor är säkert orsaken till illamåendet.

/Lilly

----------------

Uppdatering: Jag är inte gravid. Nu har jag testat mig. Jag har alltså ingen anledning att vara illamående men kräktes ändå nyss.

Total ångest /Lilly

Gårdagen.
Efter att ha fått mina naglar gjorda hos Sandra så träffade jag en annan kompis som bor i närheten av henne. Han och jag tog en snabb fika. Sen drog jag till en restaurang och träffade pojkvän och vänner till honom. Det var rätt trevligt om än småtråkigt.

På kvällen fick jag sån total ångest och kände mig som världens hemskaste, mest onda människa. Ansåg att jag inte förtjänade att leva så min pojkvän konfiskerade alla mina tabletter (förutom de som jag har gömt undan... Jag är ond). Jag fick för mig att ta för många Haldol, äter ju egentligen inte ens dem. Den lilla överdosen fick mig förmodligen att må ännu sämre. Jag orkar inte skriva mer om hur kvällen var men den kan sammanfattas i ett ord: Hemsk.


/Lilly

Bryta naglarna? /Lilly

Jag misstänker starkt att jag kommer bryta av en nagel när jag trycker ut tabletter ur mina blister-kartor. Än så länge har det inte hänt i alla fall.

Resultatet av mina naglar /Lilly

Smått hysteriska men jag är nöjd med resultatet :)
Jag är van vid att ha långa naglar så det kommer funka bra men jag är fortfarande lite ovan.

God natt! /Lea

Jag blev precis akut trött så det är dags för mig att sova nu.
Boendestödet kommer hit kl 13 i morgon så det är nog bra om jag får några timmars sömn, tänkte försöka gå upp vid 11 så jag hinner städa klart innan dom kommer.
Jag har förresten mått bra hela dagen :)

Puss
Lea

onsdag 4 maj 2011

För någon vecka sen var det varmt.. /Lea

Då kunde man sitta ute i parker och röka.

Naglar /Lilly

Alldeles strax ska jag iväg och få mina naglar fixade. Glad! Det var längesen. Jag har världens sötaste Barbie-sminkning och känner mig ganska smal så det känns bra. Längesen jag kände mig fin.
Jag kan tyvärr inte lägga upp bilder på min sminkning här men bilder på naglarna kanske kommer :)

Jag är dessvärre sjukt illamående (jag vet att jag inte är gravid) som jag ofta är nu för tiden. Förmodligen beror det på att jag äter väldigt dåligt. Hoppas det inte blir värre bara.

Kram till er alla!

/Lilly

Midjemått /Lilly

Mätte just min midja. 59,5 cm blev resultatet. Under 60! Yay!


Vikt. /Lilly

51,6
BMI: 17,8

Känns konstigt men bra att vara under 52.

Kram

/Lilly

Sömn någon? /Lea

Jag kan verkligen inte sova, men jag mår rätt bra så jag ska inte klaga.I brist på saker att göra tog jag nyss en dusch och invigde en ny duschtvål jag köpte för några dagar sen.

Den luktar himmelskt! :)

Denna! Bild snodd från google.

Böcker /Lea

Jag köpte några böcker för ett tag sen när jag mådde dåligt.
Shopping brukar få mig att må bättre, det spelar inte så stor roll vad det är jag köper faktiskt.
80% av alla böcker jag äger handlar om hemska och tragiska livsöden, jag började köpa böcker i den genren när jag var runt 14 och det har fortsatt så.
Min familj har alltid tyckt att jag borde läsa lättsamma böcker, men såna har tyvärr aldrig tilltalat mig.

Har ni några boktips tar jag gärna emot dom, oavsett vilken genre det gäller :)

Puss
Lea
Senaste skörden.

tisdag 3 maj 2011

Inkompetenta idiot... /Lea

Jag var utan min vid behovsmedicin hela helgen då någon idiot glömde fixa mitt recept förra veckan.
I normala fall vore det ingen katastrof men då jag har mått väldigt dåligt har jag verkligen behövt mina lugnande.
Jag trodde att situationen skulle lösa sig i går då det var måndag = vanlig arbetsdag, men så blev det inte.

Jag satt i telefon mellan kl 10 och kl 16 och försökte få en riktigt jobbig jourläkare att skriva ut mina pills, men han vägrade. Jag fick dock aldrig prata med honom själv utan min KBT-terapeut fick medla. Väldigt udda.
Hans förklaring till varför han inte ville skriva ut dom var att dom är vanebildande och narkotikaklassade.
Eh.. Ursäkta? Jag har ätit dom i cirka ett år och det finns inga planer på att jag ska sluta med dom.
Något som jag tyckte var märkligt var att han utan problem kunde skriva ut sömnmedicin åt mig (utan att jag bad om det) och dom är ju också narkotikaklassade.

Han gick (efter mycket tjat från min terapeut) med på att jag skulle få komma förbi mottagningen och hämta upp några piller, men jag förklarade att jag verkligen inte kunde det. Jag kunde knappt gå ut genom dörren, än mindre åka 30 minuter med buss till ett stort köpcentrum där mottagningen ligger. Jag är sociofobisk när jag mår dåligt, och det står i mina journaler.

Min handläggare på boendestödet ringde in till mottagningen och bad dom att skicka mobila teamet till mig för att lämna min medicin, men läkaren tyckte inte att jag var i tillräckligt stort behov av det.
Den bedömningen gjorde han alltså utan att ens ha pratat i telefon med mig. Idiot.

Jag skakade och grät och var helt förstörd under alla dessa samtal, i normala fall är jag väldigt lugn och sansad. Men jag var verkligen i upplösningstillstånd och hade riktig panik.

Det slutade med att jag inte fick mina mediciner.

Är fortfarande så jävla arg, så jag ber om ursäkt för att jag skrivit dåligt.

Lea

Kommentera gärna inläggen :)

Glöm inte att skriva söta kommentarer :) vi blir så glada!

Skriver vi för mycket förresten? 7 inlägg om dagen kanske är lite i överkant?


Hämtat ut piller

Nu har jag hämtat ut piller. Det blev bara Abilify och Haldol. Vad jag ska med Haldolen till vet jag inte. Under tiden jag var på psyk var jag totaldrogad av den och det är på grund av den jag inte minns något alls av mina två veckor på psyk. Jag minns så gott som INGENTING. Tydligen har min psykolog och min pojkvän ihop med mig setts två gånger. Jag minns det inte och det känns helt sjukt.

Jag raderade även receptet på fetto-medicinen Zyprexa när jag var på apoteket. Aldrig mer Zyprexa. Hatar Zyprexa.

Jag tänker mig att jag kanske kan äta Haldol för att sova eller något i stället för alla beroendeframkallande grejer jag stoppar i mig för tillfället. Det kanske är en dum plan eftersom Haldol går dåligt ihop med litium.
Jag tänkte ge en liten Haldol till Lea också så att hon får se hur de verkar. Också en dum plan men jag orkar inte alltid tänka vettigt. Vi får se om hon vill ha :)

Vikt. /Lilly

Vikten var förresten densamma som igår om någon bryr sig.
Vikt: 52,6 kg
BMI: 18,2

/Lilly

Psykologmöte och piller /Lilly

Igår träffade jag som tidigare nämnt min underbara psykolog. Hon blev orolig när jag berättade om mina självmordstankar och fixade ett läkarsamtal till på tisdag i nästa vecka. Jag hoppas på Voxra, jag fastnar ibland för idén om vissa mediciner och får för mig att de ska rädda mig helt. Hittills har jag inte lyckats komma på någon som direkt har fungerat bra men just Voxra känns rätt. Jag skulle vilja testa det och jag hoppas att det inte ska interagera med mina andra läkemedel.

En annan medicin som jag har hittat heter Halcion, en sömnmedicin. Jag vet ingenting om den mer än att den finns och att den är en bensodiazepin. Mina sömnproblem är till och från ganska grova så jag ska fråga om jag skulle kunna få testa den.

Puss

/Lilly

Medicindags! /Lilly

Strax ska jag iväg till apoteket och hämta ut piller. Jag tänkte hämta ut exakt ALLT jag kan och kommer uppdatera om hur mycket det blir när jag kommer tillbaka.
Jag har bisarra mängder läkemedel hemma och snart kommer jag ha ännu fler.

Det är helt sjukt att tänka på att jag dagligen i nästan 6 år har ätit psykofarmaka och det blir bara mer...

Min ångest har lättat, mycket tack vare ett långt telefonsamtal med Lea, hon får mig alltid på bättre humör min sötnos. <3

Puss

/Lilly

Olyckans minut omskriven dikt av Lilly

Olyckans minut (En omskriven dikt av Lilly)

Är det sant att jag håller en kniv i min hand
och speglar mig själv i dess blad,
att ångesten skriker och att det är sant
att jag inte längre är glad?

Vad är det för liv, vad är det jag ser,
vem är jag, vafan gör jag här?
Min skrikande ångest som smärta ger,
den på mitt psyke tär.

Jag lever, jag lever! På jorden jag står.
Här har jag varit förut.
Jag har visst väntat i millioner år
på att livet ska ta slut.


Fritt efter Erik Lindorms dikt Lyckans minut som lyder:

Är det sant att jag håller ett barn på min arm
och ser mig själv i dess blick,
att fjärdarna gnistra och jorden är varm
och himmelen utan en prick?

Vad är det för tid, vad är det för år,
vem är jag, vad bär jag för namn?
Du lilla knyte med solblekt hår,
hur fick jag dig i min famn?

Jag lever, jag lever! På jorden jag står.
Var har jag varit förut?
Jag väntade visst millioner år
på denna enda minut.

Ångest /Lilly

Jag har så sjukt mycket ångest att jag inte står ut. Den är inte kopplad till verkligheten på något sätt (vad jag kan se) utan den bara är. Jag vet inte vad jag ska göra åt den. Jag tog en Iktorivil alldeles nyss och jag hoppas att den ska trubba av de värsta känslorna.
Livet är en studie i meningslöshet.
Jag orkar inte mer.

/Lilly

måndag 2 maj 2011

Vikt. /Lilly

52,6 kg
BMI: 18,2

/Lilly

söndag 1 maj 2011

Festande och annat /Lilly

Gårdagen var sjukt trevlig och jag blev riktigt full för första gången i år. Jag festade med massa roliga människor, fick gratis alkohol och var allmänt glad. Det var meningen att Lea skulle vara med men tyvärr blev det inte så, hon mådde inte bra. :(
Märkligt nog har jag ingen bakis-ångest idag.
Idag vaknade jag vid åtta på kvällen så jag vet inte om jag kommer lyckas somna i natt men jag hoppas på det. Annars kommer jag vara döende i morgon.

I morgon ska jag träffa min psykolog för första gången  på evigheter. Jag har missat två träffar i rad (sånt gör jag aldrig annars. Mitt minne har blivit knasigt).
När jag har träffat psykologen ska jag träffa Lea samt en annan vän och efter det ska jag träffa min farbror. Det känns som om det är alldeles för mycket på en gång men jag hoppas på att klara av det.

Jag känner att jag inte riktigt kan få ihop vettiga meningar. Jag skyller det på bakfylla.

Kram

/Lilly

Vikt. /Lilly

52,2 kg
BMI: 18,0

/Lilly