Några dagar på psyk

Jag har varit på psyk ett kort tag, sov där två nätter, var hemma natten till idag. Har permission i natt också. Jag har mått fruktansvärt dåligt, eller rättare sagt varit fruktansvärt trött. Eller både och. När jag kom dit var jag döende trött. När jag varit där två nätter var jag döende trött och dessutom väldigt depressiv.
Finns inte mycket att berätta.

• Jag har rökt så att jag fått brännskador i lungorna
• Jag fick sova i fyrtio kilo för stora landstingsmjukisbyxor (bokstavligt talat. De var gjorda för folk som väger 90 kilo) eftersom jag inte hade någon pyjamas
• Jag har knappt sovit alls, sovit ännu sämre än hemma
• Ordet te var felstavat på termosen med te (thé stod det. Den mest spektakulära stavningen hittills)
• En kvinna skrek och skrek och skrek. En man vaggade runt och pratade med sig själv på något språk. En kvinna skar sig så att hon fick föras till sjukhuset akut. En man var lycklig över att vara där eftersom man blir serverad mat. En man kom med obscena förslag och analyserade mitt namn. En kvinna pratade med sig själv. En man led av paranoia. Och så fanns där ett antal människor som kanske är att se som lite mer normala
• Nattpersonalen pratade hela nätterna vilket gjorde det ännu svårare att sova

I morgon ska jag tillbaka dit och träffa psykiatern som jag har där. En dålig psykiater. Jag kunde inte sova på fyra nitrazepam varvid jag får Stilnoct ordinerat. De försökte få mig att äta Nozinan vilket jag vägrade eftersom det inte är godkänt mot sömnproblem.

En dags medicinkonsumtion