Svacka

Jag befinner mig nog i en djupare svacka än vad jag först trodde, har ingen energi och inget känns roligt.

Det finns saker i mitt liv just nu som jag tror kan bidra, under ett halvårs tid har jag helt och hållet lagt all min energi på en annan person och satt mig själv i andra hand.
Det finns nog gränser för hur mycket en människa ensam kan ta, och jag har nått min gräns. Jag har börjat dra mig undan och börjat tänka mer på mig själv nu, men även det är jobbigt. Det är på något sätt lättare att hjälpa någon annan än sig själv.

Jag har funderat på att lägga in mig ett ganska bra tag nu, men är väldigt kluven till det. Min psykolog likaså.
Jag vill inte ge upp och lägga mitt liv i andras händer (och tillfälligt lämna mina katter), men samtidigt vill jag inte gå runt ensam hemma i en tät dimma av ångest som hindrar mig från att leva.